Subscribe

Archive | Sune och sånt

Heartbreaker

Han är så söt att man får diabetes! Å stark har han blivit också, nu stödjer han på armarna om än det bara är korta stunder.  

 

Vaccin

Som jag bävat inför Sunes första vaccinsprutor. Det var nog tur ändå att både jag och Macke missat att kolla i kalendern att det var idag det skulle ske. Det blev rivstart när påminnelsen på telefonen dök upp 15 minuter innan vi skulle vara på BVC.. ;) Bra det, då hann jag inte gruva mig i onödan. (Men nästa påminnelse är ställd 30 minuter innan för att undvika hjärtsvikt på grund av stresspåslag.) 

Sune fick två sprutor, en i vardera lår, och blev givetvis ledsen för att det gjorde ont, men det gick över på bara någon minut. Han har varit ovanligt gnällig sedan vi kom hem men någon feber har han inte fått ännu. Lilleman har förmodligen ont och beklagar sig, och det får man ju helt enkelt förstå. 

Jag själv har en riktig trött-dag idag. Har liksom aldrig vaknat utan går fortfarande omkring osminkad i mjukisbyxor och håret i en enda röra. Det verkar som om kroppen vill vila, och jag tänker lyssna på den såvida det inte skulle dyka upp någon megaenergi efter jag ätit middag, men jag tror risken är liten. Igår, när jag egentligen tänkt ha en helt träningsfri dag, tog jag ändå en promenad på en timme i blåsvädret. Jag ångrar aldrig någon form av träning, men det måste finnas utrymme för att tillåta sig själv att vara lat ibland också. 

Min favoritrunda för tillfället; tar ganska precis en timme att promenera.  

 

Stickat

Nog är det tur att Sune har så duktiga handarbetare i sin släkt, för jag är oförmögen att såväl sticka som virka. Och sanningen att säga är jag inte så intresserad heller, tålamodet räcket helt enkelt inte till. Senaste tillskottet i garderoben kommer från min mamma som stickat den här söta bomullströjan. Älskar detaljen med knapparna! Den är lite för stor ännu, den ska passa barn omkring ett halvår, men den kommer sitta som en smäck i sommar om kvällarna när det blir kyligare. 

  

SuperSune

En bild tagen vid rätt ansiktsuttryck kan verkligen säga mer än tusen ord, speciellt om den ställs mot en annan bild som också är vald efter minen. Gissa vilken present Sune gillade bäst, den hårda eller den mjuka? ;)



I helgen åker vi till mina föräldrar i Arvidsjaur medan Macke sticker på skoterhelg till Kvikkjokk med ett gäng gubbar. Hoppas på bra väder och eventuellt lite pimpelfiske! Trevlig helg på er!

Humor

Sune fick en liten skallra i present av mig idag. Så här glad blev han: 



Två månader

Tiden går fort, idag är det två månader sedan Sune kom till världen och förändrade våra liv. Det hinner hända så mycket på åtta veckor; han har inte bara vuxit så det knakat, utvecklingen går också i en rasande fart. Nu får man ögonkontakt med honom och han studerar intresserat min mun när jag pratar med honom. Ibland gör han försök till att härmas och leendena blir att fler och längre. Men så mitt i allt gick han från att vara världens finaste bebis till att bli oregerlig över en natt. Sedan i torsdag äter han dåligt, är allmänt missnöjd väldigt ofta och låter oss höra det. Hungrig? Ont? Trött? Blöt? Rädd? 

Svaret fanns på Google. Igen. Sune upplever visst just nu en utvecklingsfas, närmare bestämt nummer två i ordningen. Enligt psykologer verkar det finnas totalt sju faser under det första levnadsåret, och Sune kan bocka av samtliga symtom för åttaveckorfasen: mer ledsen och grinig, äter sämre, sover ytligt och är lättväckt, vill vara nära hela tiden och skriker som kniven satt i honom lite nu och då utan förklaring. Okej, det går alltså över. Tack och lov! Det kan tydligen ta allt mellan några dagar till två veckor, men det blir lättare att ta sig igenom det när man fått en förklaring. Det är inte bara vi som är råkassa föräldrar. Pjuh… 

Vad som gör mig lite konfunderad är varför man inte informeras om detta på typ BVC eller under föräldrautbildningen? Så skönt det hade varit att vara förberedd på de här faserna istället för att med gråten i halsen förtvivlat söka svaren på nätet! Det fanns visserligen där, men ja, så mycket enklare om någon bara kunde ha sagt något om det nu ändå är ett känt faktum. 

Nästa fas beräknas komma när han är cirka 12 veckor gammal. Bara hålla i sig! :) 

Fick förresten tips på en jättebra app! The wonder weeks heter den. Beskriver vad som händer i barnets kropp vid de olika faserna och vad man kan förvänta sig. Enligt schemat är Sune mitt i åskvädret, då kan det alltså bara bli bättre nu! 

Sömntuta

Sedan vi började ge Sune mjölkproteinfri ersättning har vi fått en helt ny bebis! Nog har han ju fortfarande sina griniga stunder, det är ju bara mänskligt, men skillnaden är slående. Alla utslag är borta, han har mindre gaser och är en allmänt nöjd liten kille. Allergologen vi fick träffa i Piteå ville att vi skulle prova ge honom vanlig ersättning för att se om symtomen kom tillbaka, och det har vi gjort under några dagar förra veckan med tydliga resultat: efter en halv dag hade vi fått tillbaka gaphalsen som inte kunde sova, inte bajsa och bara var ledsen. Stackars barn! 

Natten mot igår slog han nytt sömnrekord med råge. Han fick mat vid 22-tiden, somnade vid 23.30 och sex på morgonen vaknade jag och undrade om ungen fortfarande levde. Inte ett ljud på hela natten! Då hade han varit utan mat i åtta timmar och visade inga tecken på att han hade tänkt vakna. Helt galet! 

Idag har han sovit mest hela dagen med några vakna timmar på förmiddagen. Man blir ju rent av bortskämd av all lugn och ro! 



Sune sover alltid i sin egen säng, men på morgonkvisten brukar han få komma över i vår säng och ligga och tjollra. Då kan man ibland få en liten sovmorgon, eller så somnar han också, som i morse. :)

Pusslet

Veckorna Macke har brandjour blir lite knepiga för mig med träningen. Han kan ju få ett larm precis när som helst, vilket innebär att om jag lämnar huset, om än bara för en halvtimme, måste Sune haka på. Idag fick det således bli en lång promenad med vagnen istället för gymmet. Tror vi kom upp i typ sex kilometer. Det är ju alltid något! Mer än ingen träning alls, fast helst av allt hade jag velat lyfta lite skrot. Flåset har i alla fall förbättrats avsevärt sedan första promenaden jag tog efter förlossningen! 

Tänkte försöka ta med honom på gymmet nån dag, får se till att han har nyätit och är lite trött, då borde han sova i babyskyddet den timmen jag behöver för att hinna träna. 

Så här såg Sune ut idag. Med hans nya mössa är det alltid natt, oavsett vilken tid på dygnet det är. Han verkar inte ha något emot att ha mössan över ögonen heller, han bara ligger där i vagnen och myser. 

Gladast

Det ryms inga stora sorger i den här kotten! Trots att han skrämde skiten ur morsan i natt med att få problem att andas för att han var full av snor, var det den här dagsformen vi vaknade upp till. I alla fall dom av oss som sov… ;)

(null)