Mys

I torsdags kom så äntligen paketet med grejerna vi beställde från Ikea innan påsk. Tomrummet under trappan har slutligen kommit till sin rätt, det kommer att läsas en och annan bok i den där fåtöljen kan jag lova! Har verkligen saknat att kunna sitta där. Den gamla retrofåtöljen som stod där förr kissade ju vår katt i, och efter det har vi inte riktigt kunnat bestämma oss för vad vi skulle ha där istället. Där satt vi i alla fall många timmar med Sune när han var bebis och behövde matas om nätterna.

I paketet fanns också en takskena för att hänga gardiner på, samt ett gäng vita och beiga längder att hänga i dem. Tänker mig nått åt det här hållet, fast utan den där listen som sticker ned. Tror det kan bli toppen, men ser inte riktigt fram emot strykningen och fållningen av alla längder… 

Gahkku

När jag var i Nikkaluokta sist hamnade jag mitt i ett gahkku-bak. Ylva hade glömt baka till lunchen de skulle äta dagen därpå, så hon slängde ihop en deg och jag hjälpte henne att grädda. Jag har aldrig bakat gahkku tidigare och fick en del tips som var rätt bra.

Jag googlade på recept och hittade ett med havregrynsgröt som grund, precis som Ylva sa att hon hade i sin. Sen fick jag känna mig fram lite på hur mycket mjöl som skulle i, för när jag hade haft i den mängd som stod i receptet hade jag mer en smet än en deg. Jag såg också till att arbeta degen lite längre än vad receptet sa, för jag gillar när brödet är lite segt. Sist men inte minst tog jag lite mer sirap än rekommenderat.

Resultatet? Det blev faktiskt riktigt, riktigt gott! Perfekt segt, precis lagom sötma och ganska lagom tjockt. Så kul!

Mitt recept, ca 10 bröd.

1,5 dl havregryn
3 dl vatten (gör en gröt av det i mikron)

3,5 dl ljummet vatten
25 gram jäst
Cirka 2 dl sirap
1 matsked salt
Cirka 12-13 dl mjöl

Lös upp jästen i vattnet och tillsätt sirap och salt. Häll i den svalnade gröten och mjölet. Ta inte allt på en gång, känn dig för lite. Den ska vara lite kladdigare än en bulldeg. Jag knådade degen i maskin i cirka 10 minuter. Jäs i en timme och dela degen i ungefär tio delar. Kavla med kruskavel till cirka 5 mm tjocka kakor, grädda i stekpanna på båda sidor tills brödet får fin färg. Låt svalna på galler.

Den högljudda tystnaden

Det är något som läker inom en med ens man lämnar asfalten. Mil från farbar väg, ingen elektricitet, inget rinnande vatten. Få bekvämligheter, knappt någon mottagning på telefonen, men ack så nyttigt. När man till och med tappar kolla-telefonen-reflexen, för att det ändå inte är någon idé. Då är det semester på riktigt. 

När man tar sig tid att lyssna på tystnaden, silad genom krokiga, pinade fjällbjörkar, och inser att den där tystnaden egentligen är ganska högljudd – ja, nästan öronbedövande. Smältvatten som rinner i älven under ett tjockt täcke av snö och is, spraket från brasan, de egna andetagen genom en solbränd näsa. Den som lyssnar kommer höra. 

Livskvalitet. 

April

Helt klart vårkänslor som svallar nu när solen börjat titta fram. Som alltid drar man av bara farten fram skinnjackan en månad för tidigt, fryser som en hund från morgonen men är den stora vinnaren på eftermiddagen när alla morgonfrusna får svettas hinkvis i sina dunjackor i flera plusgrader. Men så är det, så ska det vara och så kommer jag alltid att göra. Samma med strumporna. En vacker dag nån gång i slutet av april slänger jag strumporna och går barfota i vartenda jävla sko-par jag äger, och kommer så att göra oavsett väderlek tills älgjakten är över. 

Nä. Okej, inte så länge, men nästan. 

Tänk, att Sune verkar bli ett barfotabarn han också. Så snart han får chansen sliter han av sig strumporna och springer barfota inomhus. Precis som mamma. Till pappas stora förtret. Det går liksom inte sitta och se tv i en soffa med strumpor på. Det går liksom inte heller att sitta å se tv i soffan med strumporna på, och komma ihåg att ta med sig de avtagna strumporna från soffan sen. Omöjligt. Så när strumplådan i garderoben är tom är soffan ett hett tips. ;)

Så här cool var jag i morse:

Färgglatt

Hämtade Sune på dagis en dag förra veckan, å hans fröken ba: ”Bli inte förskräckt om ungen är lite blå. Grabbarna har målat idag, och färgen var lite svår att få bort, förstår du!” ;D

Om mig

Fia, det är alltså jag det. Jag är en riktig norrlänning som kapar orden med omsorg när tiden är för dyrbar för att slösas på onödiga ändelser. Journalist till vardags, Batman på kvällstid.

Välkommen in i min värld och till hur jag ser det!