..är när man känner att flåset finns men att kroppen inte håller för att löpa. Jag har haft riktigt stora problem den här veckan med mina vader. Eller, egentligen sitter det längre ned, mer som att det är hälsenorna eller området ikring dem som spökar. Till att råga på elände började höger ljumske att krångla i måndags. Jag hade sprungit drygt fyra kilometer och sedan sa det bara stopp. Jag fick halta mig hemåt den återstående kilometern.

Det är så omotiverande och avtändande. Min kropp skriker efter att få dra ut och göra av med överskottsenergi och jobba lite, men jag kan inte. Alternativet som återstår är att träna med något som inte belastar och sliter – simning. Alla vet ju hur förtjust jag är i att harva på i en bassäng. Inte alls.

Gud, giv mig styrka. Eller nya vader. Eller något i den stilen.