Efter en den längsta dagen på länge kan jag nog med lätthet hålla ett föredrag i minst en timma om den nya gymnasiereformen. Jag och Nina har vänt och vridit, sökt och letat, grävt och ringt, gråtit och skrikit och tillslut – 3 timmar senare hittade vi äntligen en person som kunde hjälpa oss. En artikel blev det, efter många om och men.  

Men några frågor kvarstår dock efter den här dagen av researchande.
Måste man byta betygssystem? Är det verkligen nödvändigt att vända upp och ned på hela skolverksamheten och börja om från början? Finns det inte nånting som går behålla och spara in pengar på? Kommer det att vara värt alla dessa miljoner, om oppositionen ändå kommer att återställa allt till som det var från början, om det blir rött styre efter nästa val? 

Gymnasiet kommer att delas upp i 2 delar. En yrkeinriktad del och en högskoleförberedande del. Intagskriterierna hädan efter kommer inte att bara vara godkänt i svenska, engelska o matte. Nej, minst 5 ämnen till ska du ha godkänt i. Så här långt tycker jag att det är ett toppenförslag. Men sen om man väljer att läsa något yrkesprogram med mycket praktik och lite teori så får man inte automatisk behörighet till högskola efter studenten. Som elev måste man själv i så fall ansvara för att lägga till vissa kurser så att du kan – om du nån gång i framtiden vill – studera på högskola.

HUR kan man lägga ett sånt ansvar på en 16årings axlar? Hallå, vi har väl alla varit 16 år och vet hur logisk och förutseende man är i den åldern.

Nu ska jag sluta vara tråkigt.

Jag och Sofia har gymmat idag. Även där gick det tungt. Mina ben känns som spaghetti och jag var bara allmänt orkeslös. Funderar på att ge det ett försök till i morgon innan jag drar till Luleå. Det känns inte bra att ta helg med en sån usel sista insats före långvilan!

Nu ska jag kasta mig över ett kompendium på 60 sidor som jag måste ha läst till i morgon. Ingen rast, ingen ro.