..och ned som en pannkaka. Min kropp värker och temperaturen stiger. Jag har feber. Lyckat. Hoppas att det inte blir något långvarigt, jag har inte tid att vara sjuk nu!
På väg hem från tunnelbanan såg jag något helt osannolikt. Blommor! Vid en husvägg stod dom stolt och log ett gult leende. Våren är här. Tydligen första officiella vårdagen idag i Stockholm.
Nu har jag äntligen hittat mig en klocka. Kanske inte i det format jag först letade efter, jag ville ju ha ett armbandsur. Men, när jag sprang förbi Glitter och fick se den här så föll bitarna på plats.
Partydjuret är hemma och välbehållen. Det blev en Arvidsjaurträff på Södermalm igår. Trots den något torftiga uppslutningen (tre personer inklusive mig själv) hade vi trevligt. Lite oroligt kändes det allt när jag klev av tunnelbanan efter ett på natten, men jag hade min kära make i andra änden av luren så det gick bra.
Vad händer i Enskede gård en sådan här söndag? Inte mycket faktiskt. Funderar på att slå igång någon dokumentär. Det är sådana här stunder jag får hemlängtan. Hemma finns det alltid något att spontanplocka i när man blir rastlös. Men här kan jag kan ju liksom inte börja organisera om min sambos garderob för att andan faller på, det skulle kunna bli en riktigt olustig situation. ”Alltså, jag tyckte bara att du vek dina tröjor fel, så jag gjorde om det! Sen har jag färgkoordinerat dina underkläder..” Ja, ni kanske också ser den potentiella katastrofen.
Nä, en dokumentär får det bli tills vidare. Kanske ska utmana gruset i hallen lite senare med dammsugaren också.
Så här såg jag ut igår. Upp- och nedvänd bild av någon konstig anledning. Nåja, hellre upp och ned än inte alls. :)
Men dessa två godingar från Depend blev det så här fint! :)
Äntligen! :)
Här är jag alltså i min nya kjol och sjal från Stadsmissionen! :) Mycket nöjd med inköpen. Det slog mig i morse att jag faktiskt har H&M från topp till tå idag, förutom skorna och sjalen. Är det inte för underbart med budget? (Kjolen är egentligen marinblå och inte svart som den ser ut att vara på bilden.)
Men så bara för att jag har mina snygga leopardstrumpbyxor på mig idag så halkar jag på väg till tunnelbanan och skrapar knät. Så himla typiskt. Nåväl, jag känner mig ändå positiv idag. Kan hända att det har något att göra med att jag somnade strax efter 22.00 igår. Duktighetsministern.
Och bara sådär så kikade Ove förbi på redaktionen. Han kändes lite… Stel.
Himlen är blå, mina naglar är mintgröna och jag har duvor (svalor?) på min klänning. Nu är det bara gubben som saknas, sen är det vår på riktigt!
Ikväll tror jag att jag faktiskt ska ställa till med ett brödbak. Jag har saknat min hembakade filmjölkslimpa ett tag så nu är det verkligen på tiden! Och nyttig är den också. I alla fall lite. Och framför allt – enkelt!
Blanda vetemjöl, grahamsmjöl, rågsikt, bikarbonat och salt i en stor bunke.
Häll på olja, sirap och filmjölk och rör om till en jämn smet.
Häll smeten i smorda avlånga formar.
Grädda i nedersta delen av ugnen i 175 grader i 100 minuter.
(Under tiden bröden gräddas blir de mörkare och mörkare. Färgen kommer från den mörka sirapen. När de är klara ska de vara riktigt mörka.)
Låt bröden stå några minuter i formarna och stjälp sedan upp dem på galler. Lägg över formarna och bakhandduk och låt svalna ytterligare.
Ät dem gärna ljumna nybakade eller frys in dem när de svalnat helt.
Tips från coachen: Låt brödet svalna helt och skiva det innan du lägger in det i frysen. Då kan man plocka upp bara några skivor och köra på upptining i micron om man blir sugen.
Liv och rörelse på Sergels torg. Här uppmärksammas den internationella kvinnodagen med en kampsång framförd av en äldre dam.
Min kollega Marie fotar Claudia Galli efter vår intervju.
Internationella kvinnodagen idag och jag har dragit mitt strå till stacken. Har lagt märke till en kvinna som stått i tunnelbanan vid Hötorget varje dag när jag varit på väg till jobbet. Hon skriker inte som en del Situation stockholm-säljare kan göra. Hon bara står där och visar upp tidningen. Eller bara och bara. Vad hon egentligen gör är att skylta med att hon är hemlös. Vilken förnedring.
Jag har tänkt flera dagar att jag ska köpa en tidning, men modern som jag är så har jag sällan kontanter på mig. Idag tog jag ut pengar och köpte en. Jag kommer att lusläsa den, mycket för att jag är intresserad av innehållet, men också för leendet jag fick av den hemlösa kvinnan.
40 kronor kostade den. 20 kronor går till henne. Tjugo. Skulle du stå ut med den förnedringen för 20 kronor tidningen?
Och bara för det har jag givetvis glömt glasögonen hemma idag. Inte för att jag är blind utan dem, men det är nog så irriterande att läsa när man ser suddigt med ena ögat.
För er som inte vet vad Situation Stockholm är:
Situation Sthlms publicistiska målsättning är att skapa debatt och opinion runt frågor som rör den sociala verksamhetens målgrupp – hemlösa människor.
Tidningen Situation Sthlm skriver också om intressanta människor och företeelser i staden ur ett gatuperspektiv. Tidningen bevakar vad som sker inom kulturen och på gatan, snappar upp företeelser och skriver om dem och personerna bakom dem innan de andra tidningarna upptäckt dem. Situation Sthlm är nyhetsledande i landet inom de sociala frågor som rör hemlöshet. Vi citeras ofta i andra medier. Tidningen skriver om hemlöshet och utanförskap med ett vidare perspektiv än andra medier och det synsättet går igen i allt material i tidningen.
Källa: Situation Stockholm