Chokladmuffins deluxe

En eller två gånger per år blir jag riktigt sugen på choklad, övrig tid är jag inte alls som alla andra. Jag föredrar salt lakrits i alla dess former, och utblandat med detta kan man hitta någon sur eller syrlig karamell. Så ser min godispåse ut. Men som sagt; en eller två gånger per år skriker det till i kroppen efter choklad, och vid de få tillfällena är det ju bara passa på! 

Hittade detta recept som jag piffade till med bananbitar, hackad mandel och chokladnibs. Magiskt gott! Hade definitivt inte velat vara utan bananbitarna. Det var visserligen choklad som kroppen längtade efter, men choklad utan banan är ju som att äta köttbullar och makaroner utan brunsås – det gör man inte. Inte jag i alla fall! ;) 

 

Lycka i retro

Sune börjar ju snart vara i den åldern att han är nog stadig i kroppen att börja testa gåstol. Då måste man ju ha en! Jag hade ett endaste krav: att den skulle vara lättrullad, i övrigt fick den se ut hur som helst. Sune lär ju inte bry sig, liksom! Vi är och hälsar på mina föräldrar i helgen och jag frågade om dom möjligtvis hade kvar gåstolen som jag rejsat runt i som barn. Det hade dom! Ännu lyckligare blev jag när jag fick se hur den ser ut – det är precis en sån jag letat efter! Superretro och så fulsnygg att man måste dra på mun när man ser den. Mamma satte genast igång och fixade ett nytt tyg, pappa smorde hjulen. Gåstolen är ready when Sune is! 

Här har den fortfarande det gamla tyget, men visst är den charmig? ;)

 

Beach 2015

”Maj, sa du? Uh ooooh….” 

Haha, Sunes söta pondusmage kommer göra succé på stranden i sommar, var så säker! ;)  

 

Sömn

Det är inte förrän man för sjunde natten i rad väcks i parti och minut av orolig bebis som man förstår att uppskatta den tid man en gång hade med sömn i överflöd. Jag minns att jag tänkte mycket på det där i sluttampen av graviditeten – hur jag skulle hantera sömnbristen. Hur snäll bebis man än får så sker det drastiska förändringar på sömnkontot hur man än vänder och vrider på det. Vissa nätter är förstås bättre än andra, och överlag är Sune en ganska trygg bebis som sover gott om nätterna förutom när han vaknar för att han är hungrig. Men just nu är han inne i en utvecklingsfas som bland annat gör att han sover väldigt oroligt; vaknar och är ledsen och stressad för att han tappat nappen, får nappen och somnar om, vaknar 20 minuter senare för att han tappat nappen och karusellen börjar om. Det säger sig självt att det är lite svårt att känna sig utvilad efter en rad sådana nätter i följd. Och humöret blir också där efter. 

Att den finaste presenten man kan få av sin man är en hel natts ostörd sömn säger en del om var kravribban ligger nu för tiden. Jag har inkvarterat mig i ett rum i andra änden av huset och är så peppad på en hel natts sömn att jag knappt kommer kunna somna!  

 

Lågsäsongsdöden

Jag tror inte det finns en månad som är så extremt oinspirerande som maj. Vädret är ofta skitkasst, inte en själ syns till efter biltestsäsongen är över och det finns absolut inget att göra om dagarna. Idag var jag så desperat efter sysselsättning att jag rev fram krattan och räfsade de kvadratmetrar som hunnit bli snöfria på framsidan av huset. Vilken fullkomlig misär! 

Vad gör folk som inte jobbar den här tiden? Vad gör folk som inte jobbar den här tiden för att behålla förnuftet? Aaaaah!!! Ge mig respengar och en enkel biljett åt vilket håll som helst och jag åker i morgon!  

 

Om mig

Fia, det är alltså jag det. Jag är en riktig norrlänning som kapar orden med omsorg när tiden är för dyrbar för att slösas på onödiga ändelser. Journalist till vardags, Batman på kvällstid.

Välkommen in i min värld och till hur jag ser det!