Jag vet inte vilka ord jag ska sätta på tankarna idag. Satt just och svamlade iväg ett par hundra ord om vägskäl och vise versa, men det blev för djupt så jag börjar om. Hur jag än vänder och vrider på det så kommer jag dock alltid tillbaka till det ordet, vägskälet. Nog har jag stått inför sånna förut utan att kallsvettas och vrida mig snurrig i sömnen av beslutsångest, men det här tar nog priset! Skola eller inte skola, flyga eller inte flyga, Arjeplog eller Arvidsjaur, Skellefteå eller Umeå, eller kanske Piteå? Socionom eller nått annat?

Ja som vi kanske förstår har jag ett och annat att fundera över, just därför tycker jag att det där vägskälet ganska väl symboliserar kaoset runt omkring mig just nu. Tänk er en stjärna med mig i mitten, och i huvudsak 3 stora vägar åt varsitt håll. Skola åt ett håll, jobb åt det andra. Och sedan en väg åt höger med all beslutsångest, oro, osäkerhet och ren och skär förskräckelse. Det är där jag hamnar när jag inte kan bestämma mig, men den vägen slutar i en återvändsgränd och jag återvänder alltid till mitten. (där jag är nu igen.) Vägarna med jobb och skola grenar sig i en fet vändplats med beslutsångest.

Hur fan väljer man??

Jag sitter mest där i mitten och håller tummarna på att saker ska ordna sig med tiden. hä gre sä!

Separationsångesten kommer krypande i takt med att mina sista dagar på Skyways tickar ner. Varför ska det vara så förbannat kul att jobba dom här sista dagarna? Det gör det inte precis lättare att säga hejdå. Å varför i helvette har jag inte tagit vara på den här året som jag borde ha gjort. eller jag kanske gjorde det utan att märka det? Jag vet inte vad jag ska ta mig till utan mina älskade kollegor som jag trivs så bra med. :( Det värsta är att jag inte kommer att träffa nån av piloterna efter mitt sista arbetspass. Det är ju inte precis som att sluta på Konsum och börja i grannbutiken om man säger så.

Nå jag antar att saker ordnar sig med tiden, men tårar kommer att spillas nästa vecka.

Var så säker.
 
fia.

Äntligen fredag!! Nu är det bara ett arbetspass mellan mig och en ledig helg med gubben. Helt otroligt vilken hemlängtan jag haft i veckan.

Igår gjorde jag det förresten, det där som jag skjutit upp i flera månader. Jag sökte högskola! Nu är det bara hålla tummarna. Fast jag vet inte hur jag ska lösa jobbsituationen om jag tar mig in på skolan, den börjar nämligen i januari – samtidigt som hotellet som jag ska börja jobba på öppnar. Knepigt.

Känns lite vemodigt att sätta sig på skolbänken igen efter så här många år.. jag trivs rätt bra med att knega, men om man nångång ska kunna brilljera med en hög lön så får man nog så lov att gnugga geniknölarna på ett fancy universitet och höja intelligensen ett snäpp.

Påtal om det så hade jag och Jennifer en ytterst intressant disskusion förra veckan. Eller, vi disskuterade inte, jag kom bara fram till att det är väldigt underligt att man måste läsa kurser i kritiskt tänkande vad gäller tidsskrifter och medier. Sånt lärde man sig väl utan högskola för 20 år sedan? (och gör säkert det fortfarande idag..) Skillnaden är bara att man har det på papper efter högskolan. Varför är det så viktigt att saker ska stå svart på vitt? Innebär det att man är en komplett idiot om man inte har bevis för motsatsen?

fia. 
 

Arbetsveckan började med en spydig kommentar från en tokförbannad Lyckselepassagerare som strandat i arvidsjaur pga. teknik.

– Jag hoppas verkligen att Next Jet gör det här bättre än er, för det finns INGEN som gjort det här så jävla dåligt som ni gör det. Förbannat också!

Välkommen till jobbet fia.

På sätt och vis kan jag väl förstå honom, jag skulle också vara irriterad. Men jag skulle definitivt INTE ge mig på en flygvärdinna med sådan kritik. Varför inte rikta sig direkt till Skyways som bolag och framföra sina klagomål och kanske bespara mig känslan att vara totalt värdelös. Den här veckan går verkligen till historien.

Så här har det också fortsatt resten av veckan som gått. Klagomål och irriterade passagerare. Ingen dröm att vara ett ansikte utåt just nu vill jag lova. Det är så tråkigt att min sista tid här kommer att kantas av förseningar och sura miner, jag vill ju minnas det här för det underbara år det faktiskt varit.

Besvikelse och bedrövelse.

fia.

En sucker för Idol som jag är så har jag ju givetvis redan hunnit skaffa mig en personlig favorit. Jag skulle bli ytterst besviken om Kevin Borg inte tog hem hela skiten, han spelar i en helt annan liga än dom andra. Lars är visserligen charmig på sitt sätt, men jag skulle inte vilja höra honom sjunga finallåten, vilken mest troligt, kommer att bli en äkta Max Martin dänga i senaste stuk.

Nä, Kevin Borg håller jag på. Han har utstrålning, karisma och vet hur man rör och för sig på en scen. GO KEVIN!

fia.

Nedräkningen har börjat, fick idag veta att jag gör mitt sista schemalagda pass den 24:e oktober. :( Veckan efter det har jag visserligen jour, men eftersom det inte kommer att gå någon skywaystrafik härifrån efter den 26:e så kommer jag nog mest troligt inte bli utkallad.

Jobbar kväll idag och mittpådagenturen i morgon, sen gör jag helg! Å vilket helg dessutom, den ökända höstmarknaden står för dörren och helgen kommer väl mest troligt gå i alkoholens tecken. På fredag spelar Argentum hemmamatch mot K4, vilken rysare! Ni behöver inte fundera vart jag kommer att vara från 7 på kvällen.. :P BästAnnica kommer o ska bo hos oss i helgen, så mysigt!!

Annars rinner veckorna iväg och jag har svårt att skilja på förra veckan och veckan där innan. När man inte gör nått särskilt minnesvärt så blir det väl så. Eller jo förresten, stack till Stalo förra helgen med ett gäng brudar, var riktigt roligt tills dom släppte in för mkt folk och man fick köa i en timma för att få sig en drink utan is. (isen va slut!! skandal!)

Nu kommer snart mitt plan, lev å må gott folk.

fia.