Så snabbt det kan gå.

Plötsligt säger Emma "vad händer där borta?" Nej men det är säkert bara nån som svimmat av värmen eller nått, svarar jag. Jo just. Brevid poolkanten sitter det 5-6 st i en ring och tittar på nånting. Några ryggar skymmer så jag ser inte vad dom sysslar med. Någon håller upp ett parasoll för att skugga, vilket var anledningen till varför jag trodde att det var överhettning. 5 minuter senare sitter dom fortfarande kvar i ringen och min nyfikenhet drar mig närmare. Carola, en som suttit i ringen, reser sig upp och säger att hon måste duscha av sig lite spya, och mumlar nått om drunkningstillbud, kritvit, lealös, sen går hon.
 
Där ligger en liten pojke, blott 6-7 år gammal, kämpandes för sitt liv, och jag är helt ovetande. Plötsligt hör jag ett host och ett skrik av panik. Han kippar efter andan. Där står jag och fattar inte att det som hänt i ringen är återupplivningsförsök, hjärt-lungräddning. Jag förstår inte det fantastiska i pojkens skrik förrän jag får hela händelseförloppet förklarat för mig .

Två små tjejer säger till M: det ligger en pojke på botten. Nej men sluta tänker han, det är klart att de inte ligger nån där! Tjejerna upprepar sig: det ligger en pojke på botten! Helvette! Dra upp honom! Dom drar upp den kritvita lealösa kroppen på kanten och M börjar genast med hjärt-lungräddning. Det räddade pojkens liv.

Chockad la jag mig på solstolen igen och tänkte på att Döden säkert stått alldeles brevid och väntat på att få svinga sin lie. Snopet måste han ha tyckt när han fick vända om lottlös den här gången . Underliga 30 min av tystnad och stillhet runt badplatsen följde. Kanske tog var och en sig några minuter till att tänka precis som jag gjorde. Vilken jävla tur den ungen hade.

Så snabbt det kan gå.

Fia