Följande text bör betraktas med lika trötta fredagsögon som jag har, annars missar ni det roliga.

Min hjärna tog en microsemester idag. Mitt i en mening. Jag ställde tydligen en fråga till min chef, fick ett utomordentligt svar men kunde inte tillgodogöra mig svaret när jag glömt vad jag frågat och att jag ens ställt en fråga. haha. Är det så man upptäcker en begynnande alzeimers? Eller är det mitt arbetsmaraton som börjar göra sig påmint? Ingen vet. Kan man kalla det tvångsvård? När hjärnan själv stänger av och vägrar vara med? Haha!

För helvette hjärnan, lite bättre tajming borde man ju kunna kräva efter så många år av sammarbete? Jag blir nog trevligt sällskap på middagen hos Vera ikväll. ”Öh, vad sa du? Sa jag något? Var det du eller jag som sa?”

Jag förbehåller mig rätten att under denna fredagkväll inte komma ihåg något. Tack och adjö.