Vem har sagt att man behöver ha tråkigt bara för att man är på tu man hand med sig själv en hel eftermiddag och kväll? Jag har ett knep som aldrig blir tråkigt – sova! Man börjar förslagsvis med att läsa en tidning eller en bok, drar något gammal över sig så brukar resten ordna sig av sig själv.

Jag borde förstås egentligen ha tagit en timslång promenad längs älven och funderat över existensiella frågor. Varför finns jag just i detta nu? Är allt bara en illusion? Fast jag trivs bättre med att bara vara just i detta nu, mina extrakilon till trots. Men allt har sin tid. Träning har sin. Och vem har bråttom?