Jag körde förbi, bara för att..

.. och överallt såg jag bleka spår av tiden med er.

Det var på väg till Glommersträsk i lördags som minnena kom. Jag passerar motvilligt Abborrträsk lite nu och då, men fanns en omväg skulle jag nog välja den. Kurvan där vi hade parkerat skotrarna och låg raklånga på rygg, mitt på vägen, för att titta på den stjärnklara himlen. Avfarten till vägen till din mormor. Sjön där vi brukade busa med skotrarna. Omgivningarna som jag vet att du kunde som din egen bakficka.

Jag var distraherad under hela dagen på skidtävlingen. Visste att jag skulle behöva passera alla ställen igen på vägen hem. Tanken slog mig, du är borta. Du dog verkligen. Det är alldeles snart precis fyra år sedan, och det är fortfarande lika overkligt. Nästan lite skrattretande. Eller hur, som att du dog den där dagen. Eller hur, vi som skulle leva för alltid. Och BAM! Den där jävla sorgen och saknaden. Och en tomhet som inte går att sätta ord på.

När jag kom till infarten till Abborrträsk var jag tvungen. Jag blinkade höger och svängde. Rökeriet. Forslunds, där vi sett film mitt i natten en miljon gånger. Sen posten. Och avfarten till Challe. Den har vi gått många gånger. Folkan, där vi spelade bingo. Badplatsen, där stod studsmattan. Där hoppade vi som galningar. Radhuset. Festen med tjejen som gick bärsärk. Trottoaren. Den breda som vi gick sida vid sida efter. Jag kan nästan se längdskillnaden på oss bakifrån. Du närmare två meter, jag bara 1,67.

Den 19 april 2008. Ett datum jag alltid kommer att minnas. Tiden innan, en jag aldrig glömmer.

Jag körde förbi, bara för att..

One Response

  1. Kram!

    Alex 26 mars, 2012 at 10:56 #

Lämna ett svar