I och med att det är jag i egen hög person som plitat ned dessa rader så kan ni vara lugna, jag överlevde helgen. En kul Silveryrahelg är över, och vi kan addera några härliga minnen till minnesbanken att ta fram när dagarna känns gråa.

Nu har jag bara kvar 3 arbetsdagar av mina 5 veckor som personlig assistent. Den här sommaren har gått otrevligt fort, jag har liksom inte hunnit stanna upp och njuta av sällskap, trevligheter och påhitt som jag hade velat göra. Nåja, jag tar väl igen en del i Thailand där jag ämnar att spendera många timmar åt att läsa, sola, bada, pussas med karln och kanske kan man våga sig på lite snorkling. Jag har blivit sjukt harig senaste åren när det kommer till att bada, jag är rädd för alla odjur jag inte kan se. :)

Bröllopet närmar sig med stormsteg, såväl min skolgång i Kalix. Det blir en händelserik tid här framöver, mycket att se fram emot. Tänk att allt har en tendens att hopa sig så att allt händer på en och samma gång, så att resten av året ska gå så långsamt och vara så trist som möjligt. Typiskt.

Haha, jag måste bara berätta om en sak som jag fick höra idag. Ni har kanske hört någon säga om en mindre vacker människa "han/hon är inte från Fagerheden". Jag visste inte att det fanns ett ställe som hette så på riktigt, men IDAG mina vänner så fick jag motsatsen bevisad. Det ligger tydligen utanför Piteå, nu visste vi det!

Nej lite uppdatering av bröllopets blogg och sedan sängen. Tack alla vänner för en trevlig jävla helg! :D

Fia

Så här vackert är den här kvällen.. fan också att macke har jour, annars hade vi varit ute med båten nu och sett på solnedgången.

Å jesus, de är verkligen mycket i veckan.. hinner inte med mig själv och än mindre uppdatera den här gudsförgätna bloggen så att ni vet att jag inte gör annat än jobba. Ironiskt nog så har jag just klämt i mig lite stressfrukost, ska strax stressborsta tänderna för att stressa vidare till jobbet för att inte bli sen. Tänk att jag stressar i mitt minst stressiga jobb jag nånsin haft hitills.. tillbaka i gamla banor trots att det inte ens är nödvändigt. Håller jag på att bli rastlös måntro?

Ha en underbar dag allihopa!

Fia

Så här kul blev min promenad med min brukares doggy. Att tillägga skall att Boris, som den stackaren heter, flippade totalt när han fick se alla vattenpölar som blev resultatet av detta skyfall. Han hoppade runt i eufori och blötte inte bara ned sig själv utan jag följde med på köpet. Blöta, sura och ovänner travade vi långsamt hem i regnet. INTE helt okej!

Lång dag idag och det känns i kroppen. 8 timmar hos en brukare, 4 hos en annan och så fortsätter hela veckan. Jag får iallafall min 3 centimeters utväxt blekt i morgonkväll, man kunde ha haft det sämre. Har lånat andra boken i serien av Marian Keyes idag, En oväntad semester. Hejdå sociala liv, det finns nog ingen som kan fastna så hårt i en bok som jag kan.

Lite roomservice och sen börjar det vara sängdags.

Fia

Till skillnad från gårdagens inlägg blir detta lite mer lättsamt. Jag vill ju inte tråka ut er med allt för seriösa inlägg, ni har säkert era egna bekymmer att grubbla på.

Gårkvällen förgylldes av en hyffsat bra film, Knowing, med Nicolas Cage. Jag brukar dock försöka undvika skrämmande filmer när min livliga fantasi när sig av dessa. Jag brukar kunna ha sjuka och störda mardrömmar flera veckor efter en skräckis, så jag brukar inte tycka att det är värt besväret. Natten förflöt utan vidriga mardrömmar, däremot hjälpte jag en kompis att renovera en källare. haha. Hon hade fösökt gjuta ett nytt o fint golv i tvättstugan med lite sviktande resultat. På denna, allt än raka och platta yta, skulle vi lägga klinker, och som ni förstår så resulterade detta i diverse upprörda svordomar och ökända varförihelvetetroddejagiminvildastefantasiattjagskullefixadethärsjälv-känslor. Ni som inte hängde med just så ska jag bara förtydliga att det var en dröm, Malin skulle säkert ha kirrat en finare grund i verkligheten. :)

Dagen till ära är jag lockig i håret efter ett mindre dampanfall igår eftermiddag. Kul med lite variation, synd bara att min locktång tycker annorlunda. Den är helt glapp och innan hela håret är lockat har jag hunnit svära fula ramsor för en hel livstid framöver. Jag är ganska hetlevrad och har inget tålamod whatsoever, pillriga saker är helt enkelt inte min grej! Pulsen stiger och jag känner vansinnet kommer krypandes, det kliar i hela kroppen när jag sitter å pillar med nått som är dömt att misslyckas redan från början.

Sån är jag.

Det kanske syns, eller så syns det inte. Om det märks vet jag inte. Så tragiskt hur människor och händelser kan sätta spår i en egentligen. Jag undrar ofta om mina "vänner" visste då att jag skulle märkas för bra många år framöver, få svårt att lita på folk, tro på mig själv, tycka om mig själv, se mig själv i spegeln och gilla bilden av mig. Skulle dom ha agerat annorlunda? Jag fick ofta höra att jag fick ta mycket skit för att "jag klarade av det". Vad skulle jag ha gjort? Dött på fläcken?

Jag blir fortfarande bitter när nedlåtande tankar om mig själv kommer. Dom kommer ofta, jag förväntar mig aldrig nånting i rädsla av att bli besviken. Jag förväntar mig aldrig nånting i rädsla för att misslyckas, och misslyckas jag blir jag inte förvånad. Vad hade jag förväntat mig..

Varför är det alltid lättare att vara elak? Jag har varit där själv, jag har tagit ut min ilska på andra människor, tryckt ner folk i jakt på självkänslan och självförtroendet jag tappade då.

Det här är nog första gången jag blev riktigt personlig i ett inlägg. Ni får tycka vad ni vill, tro vad ni vill. Jag tänkte mest att det kanske finns nån där ute som känner likadant, eller som får ett otäckt uppvaknande. Jag är ingen perfekt människa, men jag strävar åt rätt håll. Missförstå mig rätt, jag är verkligen ingen bitter människa som gråter mig till sömns varje kväll, absolut inte.

Alla har vi våra spöken och jag skäms inte för mina.
 
Fia

Ja herrejävlar vilken bra bok! Om jag hade orken – och ni intresset att läsa – så hade jag fanatiskt kunnat redogöra för hela boken här och nu, men för att inte bli tråkigare än vad jag redan är så skippar vi den delen. Jag tänkte att efter allt evigt tjat från vänner åt höger och vänster om denna Marian Keyes så var det dags för mig att ge henne en ärlig chans. Hur i helvette kunde jag vänta så här länge? Hon är ju helt genial! Jag var så full i skratt genom hela boken, för hon lyckas verkligen med konststycket att beskriva hur galet tankegången hos en flicka/tjej/kvinna kan vara. En jävla fullträff måste jag få kalla det. Jag är helt råpeppad på nästa bok som heter En oväntad semester, kan knappt bärga mig tills bibblan öppnar i morrn!

Ja se nu, nu blev det ju nästan en halv roman om Marian Keyes, jag kan hädan efter sålla mig med alla fanatiker och lyriskt prata om dessa systrar hon skriver om. Härligt, man känner sig nästan härligt påläst. haha, eller.

Gud vilken chock jag fick idag när jag stack ut näsan ur lägenheten. (Har inte lämnat dessa 80 kvadrat sen i går när jag började läsa) Nu ca 500 sidor senare när jag är redo att lämna lägenhetens lugna vrå inser jag att jag missat en dag när temperaturen vågat sig över 10-strecket. Det är i skrivande stund faktiskt nästan 20 grader, det lär vara varm och skönt i gymmet ikväll. (läs: varmt, kvavt, svettigt och vidrigt)

Nu ska jag hoppa i mina träningskläder och bege mig mot sporthallen. Här ska svettas!

Fia

Få inte en chock nu vänner, men dom senaste två dagarna har jag spenderat minst en timma varje dag i gymmet! Vilken sjukt fin bedrift när det kommer till mig, jag som alltid trott att jag tycker det är skittråkigt att gymma, men med Linn o Sanna sporrandes i samma lokal kan det inte gå fel. Träningsvärk idag i hela kroppen och dom ska köra ytterligare ett pass.. jag funderar om det är så nyttigt med träning när man har ont överallt, kanske man ska ge kroppen en chans till återhämtning efter en sån här kickstart? Det återstår att se om jag hurtar dit idag eller ej.

Spekulerandes i soffan igårkväll upptäckte jag en muskel i armen som jag inte visste att jag hade. Det värker nu överallt, så oavsett vart man petar så upptäcker man nya ställen med nya muskler. haha. :D Vad ska man tillexempel ha musklerna som löper över revbenen till? Dom verkar ju helt meningslösa.

Mardrömmar har jagat mig hela natten, vet inte hur många gånger jag hunnit crascha påväg till Thailand. Vad hände med mig?? Flygvärdinna som jag varit så borde jag inte vara det minsta lilla nervös för flygningen, men istället ligger jag verkligen och föreställer mig ångesten och paniken när man störtar. Friskt? Njae, men jobbigt iaf.

Pissväder idag också, vad skulle man ha hittat på idag?

Fia

Här kommer ett axplock av bilder från möhippehelgen. Håll till godo! :D

Ah jesus, jag som trodde att jag skulle vara hemma och jobba i helgen medans macke blev bortrövad på svensexa. Så blev inte fallet. Runt lunchtid på fredagen kom dom, "du har 10 minuter på dig att packa", och så började vad som skulle bli en helt galen helg med massa pinsamheter och skratt. :) Orkar inte gå in på detaljer, det skulle ta mig en hel dag att redogöra för allt! Tack allihopa för en helg vi sent kommer att glömma. (Åtminstone jag kommer att få flashbacks ett bra tag framöver.. haha.)

Hemma igen i allafall, och ingen har varit gladare än jag för en sovmorgon! Steg precis upp och satte igång en tvättmaskin. Nu väntar jag på att karlsloken ska komma hem på lunch, sen blir det hardcore städning i regnet. Skulle inte dö av ett pass på gymmet heller.. nån som är sugen?

Fia