Då var man mörkhårig. Jag kan lova er att det är sjukt ovant att se sig i spegeln! Nåväl, jag tog tjuren vid hornen tillslut och kan numera inte längre sälla mig till blondinernas roligare värld. //Bildbevis kommer!// 

Min blondinvärld har dock svikit mig gång på gång den här veckan. (Eller, småtrög kommer jag förmodligen alltid att vara, det är bara leva med det.) I morrn är det torsdag och blir med all säkerhet den fjärde skitdagen i rad. Jag är deppad, lättretad, lättsårad, lättgråten. Lätt. Jag har sån sjuk hemlängtan att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. :( Inte så konstigt med tanke på att det snart är en månad sen jag satte min fot i mitt eget hem.

Till och råga på elände så har jag och min granne totalt olika dygnsrytmer, vilket resulterar i ett hett morgonhumör från min sida när jag snittat 4½ timmars sömn per natt den här veckan. Underbart. Jag som behöver minst 7 för att fungera. Jag vet, jag har hört alla skräckhistorier om att jag aaaaaldrig kommer att kunna skaffa barn, för då minsann får man aaaaaaaldrig sova. Men nu har jag inga barn ännu och tänker unna mig den lyxen så länge det går. Så det så!

Jag måste snart hitta mig ett ensamt ställe med bra akustik där jag får skriksjunga mig hes. Jag har så mkt musik inom mig som måste ut.

Någon som vet av ett bra extraknäck i Kalix? Jag vill knega och dra in lite pengar!

Jag blev hela 46,50 kr rikare av att panta mina surt förvärvade pantburkar jag samlat ihop sen jag flyttade hit. Med hur långt kommer man på 46,50? Man får en latte och eventuellt en halv chokladboll för dom pengarna. Dessutom så krävs det en jävla massa drickande och en himla massa utgifter innan jag är uppe i några större kvantiteter med burkar så att det ens ska löna sig att orka panta.

Gatumusikant? Ja om jag bara kunde spela gura så hade det fungerat. Det skulle bara se helt idiotiskt ut om jag ställde mig utanför gallerian rakt upp och ned och sjöng.

Har ni några bra idéer som inte innefattar sexuella tjänster får ni gärna komma med dom. :)

Detta fantastiska väder bidrar inte till att man studsar ur sängen på morgonen. Disigt, grått och inte en skymt av vintern som så storslaget BÖR vara här nu.
:( Det är sånna här dagar jag desperat längtar till Arjeplog där det faktiskt är vinter på riktigt. Vad är julpynt utan snö? Kanske lite som toppingen utan tårtan.

Praktik på NSD hela veckan, mitt bidrag från gårdagen hittar ni här!

Sitter och försöker få tag på en snubbe i Haparanda. Mina chanser att få tag på honom ser inte ljusa ut, och hans enda kollega som eventuellt kan svara på frågorna jag har går inte att nå. What to do? Det är verkligen en utmaning vissa dagar.

En fruktansvärt tragisk bilolycka tog två unga människors liv idag. Utanför Arvidsjaur. Ett syskonpar. En månad före jul. Glöm för guds skull aldrig att tala om hur mycket ni tycker om varandra. Glöm inte bort att älska, i morgon kan det vara för sent.

Stormen har bedarrat, men förödelsen gör sig alltid påmind.
Tillägnas alla våra vänner som vandrat iväg före oss.

Ingen förstod vart Du blev av
men fast Din vagga är en grav
tror jag Du fann en öppen dörr
som barnen gör
Till rum med änglar att få se
dom lär Dig leka, ser Dig le
Åh - om jag kunde vara med!
Det är Dig jag älskar

Det är Dig jag älskar!
Och en gång skall tystnad
ge upp för sång
Då skall min tunga
få ny kraft att sjunga
att inte ett enda barn
fick förgäves liv nån gång

Ingen är vackrare än Du
för Du har himmelsk klädnad nu
Du som är mammas sorg och skatt
jag ber i natt
När Du hör vita vingars sus
be att två änglar tar ditt ljus
ner till min mardröms mörka hus
Jag vill alltid älska!

Jag skall aldrig glömma
Och en gång skall tystnad
få ge upp för sång
Då skall min tunga
få ny kraft att sjunga
att inte ett enda barn
fick förgäves liv nån gång

Bortom allt jag drömt
finns Du nånstans gömd
Aldrig blir Du glömd
Inte ett enda barn
fick förgäves liv nån gång

Det är Dig jag älskar
Det är Dig jag älskar
Och en gång skall tårar
få ge upp för sång
Då skall min tunga
få ny kraft att sjunga
att inte ett enda barn
får förgäves liv nån gång

Bortom allt jag drömt
finns Du nånstans gömd
Aldrig blir Du glömd
Inte ett enda barn
får förgäves liv nån gång

Jag vill alltid älska -
aldrig glömma -
jag vill alltid älska dig!

Inte ett enda barn
får förgäves liv nån gång. 

Jag och Sofia satt och pratade här om dagen om hur kul det skulle vara att börja rida. Det är en sån där typisk grej man borde ha lärt sig när man var liten. Jag fastade dock aldrig så hårt som mina vänner gjorde, och här står jag idag med en stark önskan att få springa ikapp med vinden på en hästrygg! Se hur fan det kan gå!

Vad är då mina problem. Jo 1: Jag har ingen häst och 2: jag har definitivt inte utrymme för några ridlektioner i min redan så strama budget. Det finns faktiskt 3 också: Jag tror inte att jag är så duktig på att rida. Hur fan går man tillväga då? Skaffar en hästintresserad kompis? Jag ser redan problemen radda upp sig. Det skulle liksom verka lite misstänkt om jag bara en dag dök upp på ett stall och försökte ”hänga” och se ledig ut bland alla sadlar och hästarslen. Å vart träffar man en trevlig hästtjej som kanske pratar om annat än längd på manen och sånt? (det är väl sånt man pratar om? Jag är inte riktigt med i tugget.) Och det måste ju vara någon som äger en häst, annars tappar det ju hela funktionen.

Ponera att jag blir kompis med en hästtjej. Jag vet ju knappt hur man kratsar en hov, och jag antar att hästtjejen skulle förvänta sig att jag åtminstone kan tvätta av hästen efter jag använt den. (Säger man tvätta?) Eller jo, jag kan visst kratsa hovar, kruxet är bara att jag är barnsligt rädd att få mig en spark. Å för att inte tala om att sadla eller sätta på ett träns. Helvette så besvärligt.

Ni ser, min väg mot en karriär som ryttarinna verkar bli allt annat än spikrak.

Men om ni vet av nån hästtjej i min ålder som skulle kunna tänka sig att låna ut sin häst i utbyte mot tvätt (?) och skitmockning – hör av er!

Vad sägs om jagarintebitter.blogg.se? :D

Sovmorgon idag till lunch. Den friska och duktiga hälften av klassen jobbade med ett grupparbete under förmiddagen, varför vi – den halvsjuka hälften kände att det var onödigt att stiga upp i ottan och sitta och glo på skolan utan att fylla någon egentlig funktion. Vi har nu suttit och lyssnat på redovisningar med temat lagar och etik. Ytterst intressant och tankeväckande. Dessutom lagomt tankeprocesskrävande så här när man är i gränslandet mellan kärnfrisk och halvt döende.

Nej så jävligt är det inte. Jag tyckte bara att det lät bra. :)

Vad skulle man ha lagat till för kulinariskt till middag idag då? Jag lever i huvudsak på pasta för att det både är billigt och gott. Sen vad en kostexpert skulle säga om min ytterst torftiga kostcirkel vill jag inte ens veta. Men vad gör man när man inte har råd med grönsaker? Det är egentligen helt galet. Hur har vegetarianerna råd?

Hittills har jag ju överlevt, kan man då dra slutsatsen att min överdrivna mjölkkonsumtion faktiskt bidrar till att jag känner mig pigg o kry trots avsaknaden av grönsaker? Ja och för er som inte vet så dricker jag minst en liter mjölk om dagen. Tror faktiskt att jag vissa dagar kommer upp i 2 liter.

”Mjölk innehåller nämligen 18 av de 22 näringsämnen du behöver!” Direkt taget från norrmejerier.se. Dessutom får man starka ben.

Vitaminbrist eller ej, jag är ett levande exempel på att man överlever utan paprika och tomat. 

Så här snygg blir man visst om man använder Syoss schampo, inte för att det känns realistiskt att jag skulle se ut så efter en dusch, men det luktade gott och var billigt så jag tyckte definitivt att det var värt ett försök! :)
       

49 kr för 500 ml, jag tycker jag har gjort ett klipp! Ser ni nån som liknar henne så kan det mycket möjligt vara jag. Konstigare saker har väl hänt!

Dagen har jag spenderat mest sovandes, men jag har även hunnit med att läsa tidningen och uppdaterat fejjan 100 ggr. Det är vid tillfällen som dessa som jag börjar misstänka att jag har någon underliggande bokstavskombination som spökar. Trots segheten från febern blir jag rastlös efter 5 minuter! Ni kan ju tänka er hur det är när man inte ens har en TV som underhåller en!

Ska ställa klockan i morrn och försöka pallra mig till skolan, jag svettas av förtvivlan bara jag tänker på ytterligare ett dygn i sängen.

Mer än 1/3 av journalistettorna är sjuka idag, jag är en av dom. Feber och ont i kroppen. :( Inga problem med lungorna ännu, så något lassarett är inte aktuellt åtminstone.

Vad sysselsätter man sig då med i Kalix i en studentkorridor när man är sjuk? Jag tänkte sova på saken, kanske spela lite Betapet för att få tiden att gå. Jag har även inhandlat ett Aftonblad samt snott en NSD från skolmatsalen – seriös och i behov av uppdatering som man är.

Jaja. Jag återkommer väl så småningom.

Tillbaka på brottsplatsen. I Kalix alltså. Det känns 1. piss, 2. helt värdelöst och 3. ganska oinspirerande. Men det kanske går över.

Läste ett uppslag i gårdagens Aftonblad om kända bloggerskor. Asså, kan vi inte bara reda ut det där en gång för alla! Varför är det tiotusentals människor inne på tex. Kissies blogg varje dag? Är det för att se henne stå framför en spegel och åma sig, självbelåtet tugga tuggummi och prata om plastikoperationer? När blev det intressant? Eller blir det intressant för att det är provocerande? Det är definitivt inte relevant, vilken subtraherar bort en av nyhetskriteriernas vikigaste punkt.

Men är det nyheter? Nej. Förvisso inte, jag kan bara inte förstå varför det lockar så många läsare? Jag skiter väl fullständigt i hur många latte hon hinner med per dag, eller vilket sminkmärke hon föredrar. Och vad blir dom kända för? Jag kanske bara är en missunsam svensk bland många andra, och jag vet inte om ni hänger med i mitt resonemang. Men håll med om att det är en smula bisarrt!

För övrigt vill jag bara gnälla på en sak till innan jag ger mig för idag. Bussvärdar är nog det mest överskattade jag kan komma på just nu. När blev det så komplicerat att åka buss att det behövs nån som gör samma grej som en flygvärdinna förutom att inte peka ut nödutgångarna? Och frågeställning nr 2. Om det nu är prompt nödvändigt, varför finns dom inte på alla bussar?

Jo, för all del kära människor, nu höll jag på att glömma det viktigaste! Jag har funderat ett tag på att skapa en ny blogg med ett roligare namn än borntobewild. Jag har vuxit ur den kostymen och funderar på ett nytt url, så har ni nån bra idé får ni gärna tipsa!

Hemma i norrland efter en veckas ”kappignorering” på tunnelbanor. // Ja för det är väl precis vad det går ut på, att ignorera så hårt att man tror att man sitter helt själv? Eller jag har missförstått ngt? //

Vad hände me Stockholm egentligen? Å när? Snacka om att vara en nobody. Finns inte en jävel som bryr sig om att man är vilsen, eller behöver hjälp att fylla på tunnelbanekortet. Än mindre bryr dom sig om att man har ont i fötterna och inte kan gå så fort. Suckande passerar dem på yttern och stirrar på en precis som om man var pestsmittad. Gud nåde dig om du skulle råka stå på fel sida i rulltrapporna, vem vet, det kanske är någon som måste stressa förbi för att inte missa nästa tåg hem.

Nått som dock fascinerar mig med vår huvudstad, och som jag tänker på var enda gång jag är där, är att alla dom där människorna man möter i kaoset på tunnelbanan har en egen historia. Alla har ett jag och ett förflutet, och alla har säkert något att berätta. Man inser hur liten ens värld egentligen är. Man kan lätt få för sig att världen kretsar kring sig själv – vilket den kanske gör också – beror på hur man ser det. Vad jag vill komma fram till är att varje gång jag är i vår huvudstad väcks en nyttig insikt. 

Jag är ingen storstadsmänniska.

På gott och ont. Men mest gott tror jag. Jag kanske är dum och naiv, litar på folk och kan sova med dörren olåst, men hur kan det nånsin bli negativt? 

Jag har för övrigt överlevt att flyga på fredagen den 13:e. Trots att datumet är sjukt överskattat så kunde jag inte undgå att tänka tanken när jag bokade biljetten. Sjukt hur skrockfulla vi är i Sverige!