Huset är aldrig så rent och välstädat som timmarna innan man flyttar ut. I tre månader ska det nämligen bo fyra tyskar i vårt hus. Vi ska bo i en skokartong. Men man gör det. Man gnäller, men man gör det trots allt. För i slutändan vill man inte gå miste om den där trevliga utbetalningen som kommer i slutet av mars. Den som bidrar till resor, renovering och annan guldkant på tillvaron.

Min första lediga dag på sju blir således inte någon dag i soffan. Klev upp när Macke for på jobbet och började stöka. Nu återstår bara att packa allt vi behöver för några veckor framöver och frakta allt till vårt provisoriska hem. Lustigt i Arjeplog under vintern är att man aldrig spontant kan åka och hälsa på någon, för nästan alla man känner bor på helt andra ställen än de brukar. Det har hänt flera gånger att man glömt bort sig och plingat på hos någon bekant, och en främling öppnat dörren och sett frågande ut.