You’re never alone. Ever

I eftermiddag när mackes brorsa tog ut durkslaget ut ett av köksskåpen gjorde han en minst sagt makaber upptäckt. Där låg en liten äcklig skinnömsning av en pälsänger. (eller pälsängel som man brukar kalla dem.) När jag började tittade närmare på problemet så visade det sig att kräket inte var ensam. Nejdå, han va i gott sällskap. Äcklad in till ryggraden tömde jag hela skåpet och kastade bort hälften. Så har det pågått de senaste fyra timmarna. Det börjar kännas luftigt och trevligt! :)

Köket är numer kliniskt rent sånär som på lite damm som kan ha kommit undan min brutalitet. Men ack vad det känns i kroppen. Ryggen min var väl kanske inte i toppskick innan jag började fejja och stöka, och den är definitivt inte bättre nu. Men jag kan i allafall sova gott inatt med vetskapen att mina oönskade inneboende nu simmar någonstans i ett äckligt reningsverk. Tack gode gud för vattendammsugaren.

I övrigt en rätt så produktiv dag. Har skrivit 3 texter som alla ska publiceras i morgon. Trevlig lördagsmorgon för frukostläsarna i Arjeplog alltså. :) I morgon ska jag skriva TVÅ fotbollsartiklar. Känns fortfarande lite jobbigt med sporten, men det finns bara ett sätt att lära sig.

Nu ska jag varva ned i soffan. Puh.

No comments yet.

Lämna ett svar