Det är becksvart utomhus, folk mördas, våldtas och misshandlas till höger och vänster här i huvudstaden. Ge mig åtminstone en bra anledning till att inte vara mörkrädd i den här stora lägenheten alldeles själv. Huvva. Ensam är inte alltid stark, särskilt när det är mörkt ute. Ett nytt ordspråk – varsågod att börja tweeta. :)

Annars har jag hållit mig sysselsatt hela eftermiddagen och kvällen. Efter jobbet gick jag och shoppade lite. Två kjolar och ett linne. Jag var värd det tyckte jag. Sen när jag kom hem drog jag igång världens storstädning. Jag flyttar till en annan lägenhet i morgon och vill återlämna denna skinande ren till min kusin.

Och efter jag tampats färdigt med både dammsugare och skurmopp var jag i sådant stort behov av en dusch att det rent var äckligt. Nu är tack och lov ordningen återställd och fredag kommer att kännas riktigt trevligt att vakna upp till.

Två bilder bara, det var lite längesen nästan. Bild ett är från tunnelbanan på väg till jobbet. Smått oimponerad av den tidiga timman. Den andra är från Gröna Lund och fritt fall. Jag åkte den med macke o Manne förra veckan och trodde att min sista stund var kommen.

Slänger in en tredje på en helt ny typ av tampong som man ska kunna använda samtidigt som man har sex. Kan tyckas praktiskt, men vi höjde ett och annat ögonbryn på redaktionen åt formen och det faktum att den luktar citrus/myggmedel. Någon som förstår hur man ska få ut den?

Och en fjärde. Vi firade tvåårig bröllopsdag i måndags, och den här famnen med rosor kom gubben med till redaktionen. Inte ett öga var torrt och han samlade sjuka pluspoäng hos mina kollegor. :) ja, och hos mig också förstås. Så söt.

God natt.

Ursäkta den något sunkiga bilden, jag har endast lagt upp den för att jag själv ska minnas hur hårfärgen såg ut. Jag tonade det nämligen i måndags, utväxten såg rent för hemsk ut så det var hög tid att göra något åt det. Nu är jag riktigt mörkhårig igen, men inte svart och det kommer att tvättas ur, det gjorde det inte tidigare. :)

Lite extensions i det här framåt hösten så var saken biff!

Så här tjusigt sover jag medan mamma och pappa är på besök. De fick ta dubbelsängen och jag tog barnkojan. :)

Jag kunde inte låta bli att dra på munnen när jag läste dagens Metro på tunnelbanan. En bild visar hur en berusad man i 40-årsåldern går fram till en tjej och tafsar henne på rumpan. Bilderna senare visar hur tjejen går banans och spöar upp honom. Det var nog kanske inte riktigt reaktionen som han hade väntat sig, men så jävla skönt att se att det faktiskt är någon som gör det där som vi andra bara tänker på. Cred!

Haha. Jag kände mig lite skojfrisk i går eftermiddag och kunde inte låta bli att skicka ett mej till flygstolen.se:s infomail. (läs förra inlägget så förstår ni vad jag refererar till.) Jag frågade följande:

”Hej, jag undrar på vilket sätt flygvärdinnan ingår i paketerbjudandet?”

Kvinnan på andra sidan cybervärlden var visst inte lika humoristisk och replikerar:

”Hur kan en flygvärdinna ingå i ett paketerbjudande? Vi sysslar inte med människohandel. Vidrigt.”

Vidare fick jag även veta att ”flygstolen.se är ett seriöst företag som jobbar med service, transparens (??) och hjärta” och att de minsann ”stödjer och uppmärksammar hjälpprojekt i tredje världen”. Bra för er, det gör det ju helt plötsligt legitimt att framställa flygvärdinnor på det där viset. Vilken skymf mot alla flygvärdinnor världen runt som kämpar för att inte bli sedd som något sexobjekt. Det är ju ett jobb som alla andra. Det skall tilläggas att jag kan vara en gnutta partisk när jag själv stått där i uniformen och fått frågan ”Ska vi gå med i 10 000 meters klubben du och jag?”. Jättekul. Verkligen.

Men ouch vilket svar ändå! Någon måste ha trampat på en öm tå… :) Vad har tredje världen med detta att göra, undrar jag. Knäppis, att hon inte bara skickade ett standardsvar i stil med ”flygvärdinnan står för servicen ombord på flygplanet och är där för din och dina medpassagerares säkerhet.” Något säger mig att hon kanske till viss del höll med om att det var osmakligt, även om hon inte får erkänna det.

Men jag förstår henne, det är ju semestertider. På tal om det så blev det långklänning på jobbet idag. Kul med en arbetsplats där det inte spelar någon roll hur mycket man än anstränger sig i kläd- och sminkväg – det finns alltid någon (flera!!) som har tänkt till lite mer.

I helgen gick så Jennifer och Yngves bröllop av stapeln. Jag sjöng för dem i kyrkan(!!!), nervösare än aldrig förr. Jag verkar ha överlevt. Och vilket brudpar sen! Vackrare människor får man leta efter. Helt magiskt. Jag och min make var toastpar för kvällen, allt gick smidigt och nu är jag tillbaka i Stockholm igen. Känns nästan som att helgen aldrig varit. Man får lite svårt att hålla reda på tiden när man flackar runt så här.

Jag hade en ljuslila klänning dagen till ära, och lite blommor i håret. Inget bröllop utan blomster.

Å här sitter jag nu på balkongen i björkhagen och tittar ut över, ja, en massa björkar, och är stolt över min kusins pelargoner. Jag är inte bara inneboende några veckor, jag är även en sjuhelsikkes botaniker. Eller. Nä. Men det blommar allt vad det hinner så något måste jag ju ha gjort rätt. Värre är det med blomman i badrummet, men lite svinn får man räkna med.

Pelargoner.