Vilse i mössan

Snacka om förvirring. Jag vaknade för ungefär en timma sedan och det tog mig ett helt toalettbesök för att reda ut vilken tid på dygnet det var, vilken dag på veckan det var och varför jag var själv i lägenheten. Brukar i vanliga fall alltid vakna när Macke åker på jobbet, och det kanske jag gjorde även i morse utan att minnas det. Det måste vara så här det känns att bli dement. Hemska tanke; att alla du möter är främlingar, att de förmodligen vill en illa och att aldrig känna igen sig. Nej, måtte man dö innan det barkar iväg så fatalt.

Ledig idag förresten. och det regnar inte! Promenad i kylan kanske?

No comments yet.

Lämna ett svar