Känslan när man vaknar strax efter nio en ledig dag, vecklar upp persiennen för att mötas av grådaskig himmel och träd som pinat lutar sig i sidled av vinden. Man blir ledsen, helt enkelt. Jag vill gräva med tårna i ljummen sand, läsa dåliga deckare på en filt från tidigt 80-tal och låta dagarna passera bekymmersfritt i ett vagt rus från pissljummen folköl.

Istället ligger jag här, fortfarande under täcket och får inget gjort. Och allt är vädrets fel.