Det blev ingen klänning, har dock köpt ett par jättefina gardiner som kommer att göra sig fina i vardagsrummet! (ev. köket, vi får se.) Betydligt mer positiv idag kan jag lova! Fick mina 6 timmars sömn inatt som är livsnödvändiga när man är van att slafa minst 8 timmar. Sken som en sol på jobbet tills vi kom till Lycksele och en motorjävel på skitsaaben läkte olja som ett såll.

Lugn bara lugn, det var inget allvarligt!

Planet och motorerna hade varit under uppsikt under natten och teknikern hade råkat fylla på lite för mkt olja. Det var den överflödiga som rann ut när vi landade i Lycksele. Ändå, det är lite för magstarkt att deala med så tidigt på morgonen. Även fast jag vet att mina piloter aldrig skulle lyfta om de inte var säkert så är det ju inga passagerare som förstår det.

Nåväl. efter 15 minuter var allt frid och fröjd o vi kunde lyfta vidare, jag kunde därmed fortsätta mitt kvittrande i kabinen. Har varit ett rent nöje att jobba idag! :)

Kändes litegrann som i den där svenska filmen som handlar om en flygvärdinna. (är svinkass på filmtitlar) Ni vet när hon tror att hon mår skitbra och dom spelar härligt spattig musik medans man får se henne svassa i kabinen som hon aldrig gjort annat. SÅ bra kändes det verkligen! Kan dock ha lite att göra med att jag som mest hade 20 passagerare idag, bara det är ju helt underbart efter en helt sjuuuukt stressig sommar!

 Eftersom humöret varit gott idag så passade jag på att besöka Mickes grav. Gravstenen har kommit nu, och om det känts overkligt förut så vet jag inte vad jag ska säga om det nu. Där satt graveringen med hans namn, liksom spottade det i ansiktet på mig. Lite som att själv få texten tatuerad på en öm punkt. Stod och stirrade på graven en stund men kände att jag inte fick något utbyte av det idag. Jag kände mig tom och eländig när jag gick därifrån, men samtidigt lite fridfull inombords. Det är något speciellt med kyrkogårdar.

Citerar orden på gravstenen, det är så klokt och
något som jag är dålig att tänka på:

Fånga dagen

fia.