Hej mina vänner! Jag veeet, jag är väl den sämsta bloggaren som finns, men jag har haft så
 mkt annat att tänka på på senaste tiden att jag inte haft tid att sitta här.

Nu var det klart iaf, bladet i giljotinen har fallit, sista timman är slagen, domen är satt.
Ja det finns många sätt att uttrycka sig på. Mitt val idag blir nog ett enkelt "hä sket sä".
 
Anledningen till min negativa inställning ikväll tror jag att alla som känner mig kan gissa
vad det handlar om. Och för er som inte vet kan jag snabbt sammanfatta eländet med att
Skyways har blivit av med linjen Arvidsjaur-Arlanda, och det är nu samtliga ljushuvuden
redan har räknat ut att det kan innebära arbetslöshet för min del.

Håller tummarna för ett fett jobberbjudande från Next jet, men det är med händerna i fickorna,
sänkta axlar och hakan pekandes i marken som jag tänker på att det roliga snart är över. ELLER, för att inte vara veckans pessimist, så jan ju detta vara starten på något riktigt bra också. Beror alldeles på hur man vill se det.

Då hade vi avverkat halva rubriken, nu till skoskavet.

Svärmor min är en väldans hurtig 50 plussare, det är nästan så att man får dåligt
samvete när man vet hur duktig hon är medans man själv sitter här exempelvis och
sparar på fettet i kroppen som om man vore rädd för att dåliga tider var påväg.
(så dåligt är de väl ytterst o-troligt att vi nånsin kan få de i Sverige..)

Hursomhelst

Plastsvärfar ville att jag o Macke skulle komma förbi och smida lite planer för vår
stundande Thailandresa. Sagt o gjort. Efter ungefär en timmas planerande och
surrande så skulle vi bege oss hem igen, varpå svärmor sticker ut huvudet ur dörren
och ropar efter mig och undrar om jag inte vill gå spångarna med henne. Vid första åtanke
 fick jag gåshud och blev yr, latheten kom över mig. Jag tackade nej och skyllde på att mina
löparskor var i Arvidsjaur. Vilken dom faktiskt var.

Lite senare när jag kom hem så tittade jag ut på det vackra vädret, tittade på soffan, tittade ut
igen och bestämde mig slutligen för att ringa svärmor iaf och godta hennes förslag. Letade fram
mina step-up skor, som jag för övrigt fick en blånagel av sist jag va ute och gick i dom, och stack till Notvägen 4. Sockarna lämnade jag hemma, skorna är nog tajta utan.

Nåja, vi började promenera, vädret var helt underbart, vi pratade om en ny tandvårdsförsäkring som hon var tvungen att lära sig om. Hon är tandläkare ni vet. Väl halvvägs så tänkte jag att jag skulle kika hur det stod till med mina fötter, och upptäckte till min förskräckelse att jag hade inte bara en, utan ett flertal blåsor på mina stackars hälar. Ringde omgående till plastsvärfar och bad om undsättning i form av tejp.

Resten av historien låter vi vara oskriven, jag kan bara konstatera att mitt tilltag att lämna
sockarna hemma var det mest idiotiska jag gjort på väldigt länge.
 
Så där ja, nu var det färdibloggat för ikväll.

fia.