Lite obehagligt blev det i morse när temperaturen sökte sig ned så långt som till 0 grader celcius. Lägg därtill ett snöfall från en betonggrå himmel, och den själsliga smärtan var inte bara ett faktum, utan dessutom ganska grav. Snön föll visserligen bara en kort stund, och så här i efterhand förstår jag ju att det är långt till marken kommer att vara helt vit. Men ändå. Den paniken när man inser att det snart är dags för vinterjacka, dubbdäck, isbark på rutorna, frost på ögonfransarna, skottning, snö i skorna och andra obehagliga ting – att ej förminskas. Det finns ställen i Europa där man fortfarande ledigt struttar omkring i bikini, känns helt orealistiskt att tänka så. På det viset är det uppenbarligen inte här i norra Sverige.

Kors och tvärs.