Vitsen med dolda talanger går förlorad när det visar sig att det är köksstommar man är hemligt vass på. Av alla saker. Jag kände mig som en superhjälte igår när ritningarna bara framstod som helt glasklara framför mina ögon, och jag skruvade, hamrade och bankade ihop stomme på stomme som jag aldrig gjort annat. 

Tills idag. Det var inte jättemycket Batman över de första tre timmarna jag ägnade åt tre lådor till en av stommarna. Tre! Vilken besvikelse! Nu sitter de i alla fall där de ska, med rätt lådfronter på rätt ställe och på rätt höjd. Å jag är officiellt knäckt. 

Men fint blir det! Nu gör vi tidig kväll. Att jobba i morgon kommer att kännas som rena rama semestern motför vad den här helgen varit!