Galtispremiären är äntligen avklarad! Och jag som trodde att jag skulle bli helt utan snowboardåkning det här jullovet. Kylan har inte precis varit till friluftidkarnas fördel, men idag sjönk (steg?) temperaturen till varmare än minus 20, och då passade vi på. Men hej och hå. Vart är kondisen? Och musklerna? Fyra åk var vi så skrapa ihop, sen drack vi varm choklad och åt salta skallar resten av tiden. :) Man får ju inte bli för nyttig.
I morgon är det nyårsafton och jag hade tänkt försöka mig på någon typ av årssummering. Det är väl mer eller mindre kutym att göra det som bloggare. Och jag kan ju inte vara sämre. Men ett bättre minne hade definitivt inte legat mig till någon last just nu känner jag.
Så. Vart börjar vi? Förra året började med ett jullov. Jag hade överlevt min första termin på Kalix folkhögskola. Det var nog vid den här tiden jag hoppade på Bertil (journalisten i Arjeplog) och frågade om han inte behövde hjälp ibland. Det fungerade. Jag fick sju veckors praktik på hemmaplan med början i mars. Men nu hastar vi iväg. Jag glömde berätta att förra nyåret hade jag inte snusat på ett helt år! Och i år blir det två.Gratulationer lämnas i kommentarsfältet. :D
Sen fyllde jag 25 år i mitten av mars. Det var.. ja. Omtumlande att inse att jag var halvvägs till 50. Strax därpå firade vi gubbens 30-årsdag och alla mina nojor verkade som bortblåsta. Praktiken gick bra och jag kammade hem några veckors sommarjobb på redaktionen. Livet kunde inte ha känts bättre! Sommaren kom, arbetsnarkomanen hade planerat in lite för mycket jobb och blev ledig sammanlagt fyra eller fem dagar. (två dagars sjukdom inkluderade.) Vi gjorde bland annat övernattningspremiär i båten och sov nästan ingenting.
En välförtjänt semester på Kreta tog sin början. Jag upptäckte att en uns av flygrädsla hade börjat nästla sig fast, funderade på hur i helvette det kunde komma sig när jag flugit varenda dag när jag jobbade som flygvärdinna. Anyways. Efter bara några dagar under solen ringer min mamma och berättar att mormor dött. Och så var den semestern förstörd. Vi försökte göra det bästa av situationen.
När jag kom hem blev det raka spåret upp till Kalix igen. Ny termin. Ny lärare. Nytt rum. Nya rutiner. En tungrodd period tog sin början. Tankarna gick till mina nära och kära, framförallt min morfar, och skolan blev lidande. Jag blev lite höstdeppig och längtade hem. Men snart kom Brysselresan som en skänk från ovan. Vi behövde alla ett avbrott. En vecka i Belgien gav mig choklad, öl och kultur. Nöjda elever kämpade sista veckorna innan jul. Och nu är vi här. Jullovet börjar lida mot sitt slut och ett nytt år står inför dörren.
Det hinner hända massor på ett år, och jag kan inte mer än undra vad 2011 har att erbjuda.