Frukost för vinnare; smoothie på blandade bär, krossade linfrön, hälsofil och en skvätt juice för sötning. Två Skogaholmslimpskivor toppade med extrasaltat Bregott och tunna skivor Norrlandsfalu.

BOOM!

Två stora öringar såg vi i Vatjenave. Blev även lite blåbärsplockning på Mickes hemman. Vacker höstdag. Ångrar inte en sekund att jag stämplade ut efter lunch och tog igen lite av den övertid jag samlat på mig i sommar.

Nu? Rekordtidig kväll för att försöka sova bort mina onda bihålor.

Musik låter bäst i goda vänners lag.

Jag tror inte den här minisemestern hade kunnat bli mer magisk. Eller jo, om jag inte hade blivit så förkyld, men det är väl smällar man får ta.

33 000 personer såg Coldplay på Stadion i torsdags. Det var helt sinnessjukt mycket folk, helt galet trångt och alldeles.. alldeles underbart.

Den här räkröran som jag och Macke gjorde i helgen i stugan var helt magisk! Jag som inte ens tycker om räkor åt som om jag inte sett mat på 14 dagar. I receptet står att man ska servera den på lantchips, men jag hade den till både hårdbröd och potatis, och det gick minst lika bra. Den skulle förmodligen bli en killer i små croustader. Mmmm! Gör den, ni kommer inte att ångra er!

I helgen har vi firat svärmor som fyllde 60 år i lördags. Hör och häpna, det var bra väder mer eller mindre hela min lediga lördag och jag har för första gången på hela sommaren kunnat sola en hel dag utan att frysa. Galet sent, men med låga förhoppningar om att alls uppleva någon svensk sommar i år blev det en trevlig överraskning.

I söndags var det två år sedan mormor dog, och även om helgen i stugan varit jättemysig så förtogs stämningen något av de tankarna. Det känns fortfarande så orättvist och jag har fortfarande inte kunnat släppa att allt hände medan jag och Macke var utomlands. Men om allt har en mening så tror jag att det kanske var det bästa som kunde ha hänt mig – att inte kunna vara med och uppleva allt i detalj. Jag kom ju hem från Kreta och började skolan samma dag i Kalix. Jag åkte inte hem förrän det var dags för begravningen.

Som jag saknar henne, lilla mormor.

Lova blir visst bara charmigare och charmigare för varje dag som går. Vilken ärta!

Tog en promenad igår kväll i Arvidsjaur och passerade järnvägsstationen. Vilket kap! Jag fotade så telefonen glödde. Har aldrig hamnat på ett ställe som varit så fullt av potentiella motiv som det där. Önskar bara att jag hade orkat gå hem och hämta systemkameran, men det får bli en annan kväll. De flesta bilder är redigerade med Instagram, men man hade egentligen inte behövt lägga på några färgfilter, det var så vackert ändå. Några smakprov: