Subscribe

Archive | Ord fångade i bild

Galenskap

I helgen har jag varit på kombinerad möhippa/husmorssemester i Umeå. Ett välbehövligt andrum från blöjbyten och ansvar. Jag såg till att ta vara på tiden; det blev höghöjdsbana på Norrbyskär med tillhörande, sinnessjukt hög gunga. Man stod på en liten liten platå sisådär åtta meter upp i luften och skulle ta ett kliv åt sidan och bara falla. Jag är visserligen inte höjdrädd, men det är mycket som talar emot en sådan galenskap. Nåväl, jag var fastspänd och TACK OCH LOV hoppade jag, trots viss tveksamhet, för det var banne mig det roligaste jag gjort på länge! 

Hann med lite Suneshopping på söndagen innan vi styrde kosan tillbaka mot ett betydligt kallare inland. Vi ligger så långt efter med sommaren i Arjeplog jjämfört med kusten, där är alla träd riktigt gröna, gräsmattorna likaså, för att inte tala om alla blombänkar. Suck. Den som väntar på något gott… 

       

Lever och mår

Jag bloggar, alltså finns jag! Har varit lite ledig från skrivandet ett par dagar och ägnat mig åt verkligheten. Helgen tillbringades hos mina föräldrar i Arvidsjaur som fick tanka lite Sune och jag skämdes bort med god mat, barnvakt och sol från en klarblå himmel. 

I går morse kom SMS:et vi alla väntar på i Arjeplog den här tiden på året: ”Ni kan flytta hem!” Sagt och gjort, bara synd att det låter lite roligare än det är. Det där med att flytta har aldrig varit min kopp te… Nu är i alla fall det mesta gjort, och bara Sune tillåter det så ska jag göra ett ryck med städningen i morgon av vårt rum vi hyrt. Vill få det ur världen innan helgen. 

   

 

Vårvinter

Efter idag tror jag att man med all säkerhet kan konstatera att den femte årstiden gjort sin intåg i Arjeplog. Vårvintern! Alla årstider har sin charm, men särskilt förtjust är jag nog i just denna. Den ingjuter hopp även hos den största pessimisten efter flera månader av mörker. På delad andraplats hamnar sommaren och hösten, och sist vintern. Det är just det där med mörkret som är så trist, kylan är man så van vid när man vuxit upp med den så den kan jag inte skylla på. 

Titta bara så vackert det är här i Arjeplog! Jag älskar kontrasterna som den här typen av väder för med sig: krispigt vitt mot en matta av klarblått, gnistrande rimfrost, väderbitna rosa kinder och knarr under skorna. 

Till lunch grillade vi oss varma mackor över en eld i Rappatjärn. Livskvalitet som i en liten ask bara fem kilometer från centrala Arjeplog. 

Tider som dessa

Det är i tider som dessa, när man för 180:e dagen i rad ångrat ett förhastat och ej så genomtänkt beslut om att klippa lugg (en pannlugg kan vara kul så länge den inte ska sparas ut), och när den där hemmafärgningen för jag-minns-inte-vilken-gång-i-ordningen blev betydligt mörkare än vad man hade räknat med, som man kan börja fundera vad man tänkte när man övergav ett vinnande koncept. 

För två är sedan låg bad hair day kvoten på i genomsnitt två av sju dagar i veckan, friskt tilltaget. Idag, mina damer och herrar, är vi uppe i så mycket som fyra, ja kanske till och med fem dagar av sju möjliga där man drar ned mössan lite extra och tackar Gud att man i alla fall inte är på jobbet och måste visa sig för någon annan än en tvåmånaders bebis och den man som lovat att leva med dig tills döden skiljer er åt (oavsett hur fan du än ser ut) måste ta del av eländet. 

Man ska också komma ihåg att det är precis nu det känns så här, trots det faktum att mitt hår nog förmodligen aldrig varit så fylligt tack vare graviditeten. Jag har knappt tappat ett hårstrå på ett år, och vad gör jag? KLIPPER LUGG! Inom en överskådlig framtid kommer de här stråna som jag fått behålla på grund av hormonerna att börja falla. Då kan det nog hända att en pannlugg på utväxt är mitt minsta bekymmer, men varför ska man passa på att vara fin i håret när man för en gångs skull ges all världens förutsättningar till det? 

Det är i tider som dessa som man i desperation färgar löshåret för att det ska matcha sin egentligen lite för mörka hårfärg, och räknar på hur många slingor som kan behövas innan man är nere på i alla fall tre av fem bad hair days på en vecka. 

Hair envyn på mig själv för två år sedan är påtaglig, tider som dessa. 


Gladast

Det ryms inga stora sorger i den här kotten! Trots att han skrämde skiten ur morsan i natt med att få problem att andas för att han var full av snor, var det den här dagsformen vi vaknade upp till. I alla fall dom av oss som sov… ;)

(null)

Foto

Jag tog den här bilden när Sune kollade in fyrmänningen Eskils babygym i Sävast i helgen. Efteråt när jag gick igenom bilderna och tog mig tid att titta ordentligt, slog det mig hur medveten han ser ut. Liksom så liten fast ändå med på vad som händer. Lite som han undrar varför jag fotar honom när han bara ligger och funderar över färgerna på leksakerna, för det är ju inget speciellt. Om det var det som rörde sig i hans huvud får jag nog aldrig veta, men det är kul att undra!

(null)

Curley Sue

Det går åt sinnessjuka mängder concealer nu för tiden för att inte se ut som något som katten släpat in. Magen trilskas för Sune, vilket resulterar i en icke så ljuv nattsituation. När han väl sover på dagtid har jag inte ro i kroppen att göra detsamma, då hinner jag ju ingenting! Som nu till exempel; pysen har äntligen vikit in årorna och somnat. Jag? I djup prinsessömn väntandes på drömprinsen på hans vita springare? Icke! Har ångest över den färdiga tvätten som ligger i maskinerna hemma…

Jaja. Sova kan man ju göra när man blir gammal!

(null)

Mötet på skötbordet

Sune tog sig en ordentlig titt på sin mormor idag efter ett blöjbyte på skötbordet. Min mamma och pappa har haft sån otur med förkylningar sedan vi kom hem från BB, så det har inte hunnit bli så många träffar ännu. Sune var dock inte främmande för att göra både nummer ett och två mitt framför sin mormor. Utan blöja. På ett badlakan.

Nåja. Man kan ju inte lyckas jämt. ;)

(null)

(null)

(null)

Rygg- och nackträning…

… not so fun. Sune ska nog ha funderat första gången vi vände honom på mage för att träna rygg- och nackmusklerna (bilden näst längst ned.) Han låg med ansiktet nedborrat i soffkudden, lät det gå 30 sekunder innan han ilsknade till och började protestera. Idag gick det dock bättre och han börjar fatta galoppen – lyfter man huvudet får man se världen i belöning. ;)

Har tömt kameran på några bilder som vi knäppt senaste tiden. Det är så kul att fota när man har bra grejer och lite tid över. Dessutom kommer vi väl tacka oss själva när Sune blivit äldre. Minnet sviker fort.

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Vår?

Denna vinter kommer att gå till historien som den mest omväxlande vädermässigt. Från 30 minusgrader till att dumpa ned en meter snö på bara några dagar, till plusgrader, sol och vårkänslor. Ingen ordning! Jag klagar dock inte, i alla fall inte idag! Tog en promenad med Sofia och gjorde ett pitstop på Viltbutiken för kaffe. Hur skönt som helst ute!

(null)