I helgen gick så Jennifer och Yngves bröllop av stapeln. Jag sjöng för dem i kyrkan(!!!), nervösare än aldrig förr. Jag verkar ha överlevt. Och vilket brudpar sen! Vackrare människor får man leta efter. Helt magiskt. Jag och min make var toastpar för kvällen, allt gick smidigt och nu är jag tillbaka i Stockholm igen. Känns nästan som att helgen aldrig varit. Man får lite svårt att hålla reda på tiden när man flackar runt så här.

Jag hade en ljuslila klänning dagen till ära, och lite blommor i håret. Inget bröllop utan blomster.

Å här sitter jag nu på balkongen i björkhagen och tittar ut över, ja, en massa björkar, och är stolt över min kusins pelargoner. Jag är inte bara inneboende några veckor, jag är även en sjuhelsikkes botaniker. Eller. Nä. Men det blommar allt vad det hinner så något måste jag ju ha gjort rätt. Värre är det med blomman i badrummet, men lite svinn får man räkna med.

Pelargoner.