Jävlar i min lilla låda vad det gick bra på löpbandet! Vilken satans tur att jag inte valde att ligga under täcket och läsa en bok, som faktiskt var ett alternativ ikväll. Sju förbannade kilometer blev det, exklusive uppvärmningen.

Så JÄVLA SKÖNT!!!

Men visst var det ju ändå lite komiskt. Jag ställde mig på löpbandet ganska precis 19.05, strax efter den vita röken börjat stiga ur skorstenen på Sixstinska kapellet. Det stod att det brukar ta 45 minuter för den nya påven att visa sig på balkongen. ”Jag springer tills han kommer ut” tänkte jag.

Och jag sprang.
Och jag sprang.
Och jag sprang.

Ingen påve syntes till efter 45 minuter. Och inte efter 50 heller. Då gav jag upp. Och vem fan stiger inte ut på balkongen ett par minuter senare?

Typiskt.