Gubben min har skaffat en racingcykel och tagit hans cykelträning till en ny nivå. I vardagsrummet står numer en så kallad trainer, alltså en grej där man pallar upp cykeln och ställer motstånd och så vidare. Ifall det skulle vara dåligt väder, typ. Jag har ju som bekant cyklat en del på gymmet i Arvidsjaur tidigare och blev lite sugen på att träna när han cyklar flera mil i veckan medan jag gör.. ja. Ingenting.

Men AJ.

Sadeln är definitivt inte gjord för att cykla längre än max till grannen. Jag cyklade en mil i förrgår, och gjorde ytterligare en attack igår. Trodde aldrig att jag skulle klara en mil, men skam den som ger sig. Jag fick vika en handduk flera varv och sitta på den. Idag? Känns som att jag cyklat två mil på en järnstång. Kul.