Det är bara tisdag idag och jag har redan hunnit springa två gånger den här veckan. Med det inte sagt att det går smidigt, snarare tvärtom. Jag kan verkligen känna mina månader på sofflocket i hela kroppen!

Men skam den som ger sig. Just nu känner jag mig sjukt motiverad och hittills har det inte varit jobbigt att ta sig ut. Det är själva springandet som är jobbigt. :)

Så här härligt grisrosa var jag i ansiktet efter kvällens 45 minutersrunda. Fancy.

Nu när jag lagt ytterligare sex kilometer bakom mig firar jag med att hoppa i min onepiecekopia. Här ska tv-mysas!