Gårdagen blev inte så illa som jag hade trott. Jag fick mina efterlängtade våfflor tillslut. Avnjöt dem i solen på sambons balkong med ett glas kall mjölk, hallonsylt och nyvispad grädde. Livskvalitet! Sen tog jag en promenad till Globen. Köpte en tröja, tänkte på livet i smått och stort.

Efter det ringde sambo. Ett glas rosé på Snaps. Ja, varför inte? Varför inte! Under varsin lila fleecefilt uteserveringspremiärade vi i snålblåsten, och det var mysigt – ända tills tårna domnade. Jag hade stämt träff med en klasskompis som också gör praktik här i stan. Det blev middag med tillhörande branschsnack som tillslut ledde vidare till Gröna jägaren. Tydligen Södermalms sunkigaste ställe, men ölen var billig och karaoken underhållande.

Jag träffade en piteåbo också, vi delade bord. Han var gay och i sina bästa år, runt 50 skulle jag tippa. Han lade gladeligen om dialekten när han hörde att jag var från Norrland. Det kanske är som dom säger, att man kan ta en piteåbo ur Piteå, men inte Piteå ur en piteåbo.

Och idag då? Jag har gjort premiär i Kungens kurva med sambo och hennes syster. Storhandling på ÖB. Kanske inte riktigt vad jag är van vid att sysselsätta mig med en söndag, men det var helt okej. Vi hann in på Skopunkten också, och jag ångrar bittert att jag inte hade 300 kronor till övers till dom där gummistövlarna jag hittade. Jaja, jag antar att jag får möta våren hoppandes runt vattenpölarna istället för vadandes igenom. Värre saker har väl hänt, men lite bittert känns det allt.

Nä, om man kanske skulle ta och försöka sova. Den här omställningen till sommartid är allt annat än roligt, särskilt när man måste ställa fram klockan. Det fuckar ju upp hela dygnsrytmen!