Det är väl ingen direkt nyhet att jag älskar gammal pop och techno, men det här är ju nästan löjligt. Jag berättade tidigare hur jag nästan dog av att höra E-types gamla dängor, och hur jag nötte ett helt samlingsalbum ohälsosamt mycket. Men lugn. Nu har jag knåpat ihop ett själv! Ett fulländat mellanstadiedisco-album som inte lämnar någon åttiotalist besviken.

Ja, nu vet ni var ni hittar mig hädanefter. (mellan två hörlurar nära en dator.) Länken till spellistan på min Spotify för den som är intresserad här.

Nu: Solsidan! :D
I morgon: amelia

Somriga naglar från Depend. Hade kanske inte gjort något om händerna inte hade samma nyans som nagellacket.