Ibland faller det bara över mig från ingenstans. En kalldusch av en innerlig saknad att jag nästan tappar andan. Med den här mattan av sorg över mina axlar kommer alltid tanken tillbaka på att världen gick miste om så mycket godhet, värme och välvilja. I en enda kropp.

Bröder och systrar, säg mig vad saknad är
Ibland stannar världen
Men inte tiden med den
Dagarna passerar utan att ta notis
Bröder och systar, som ett vakum.

En fråga kräver ett svar
En uppoffring tacksamhet
Bröder och systar, för att dem hör ihop
Vad är jord utan vatten?
Kärlek utan dig?
Bröder och systrar, meningslöst.

Mitt hjärta utan dina slag stannar
Min dag utan din morgon ljusnar aldrig
För bröder och systrar, utan dig är jag ingenting.