Som att hälla vatten på en gås

Vilken ålder ska jag behöva uppnå för att lära mig tillgodogöra mig av positiv kritik? Visst, det är alltid jätteroligt att få höra när man gjort något bra eller att få en komplimang. Men sen då? Går jag vidare med stärkt självförtroende? Nej. Känner jag mig bättre? Nej.

Jag är överlag helt sjukt dålig på att faktiskt ta åt mig på riktigt. Som att hälla vatten på en gås. Och vad det beror på vet jag inte. Självbilden kanske, eller att jag ställer för höga krav på mig själv. Eller jante. Oftast står jag där och förklarar mig: ”Ja, fast det var inte jag som..” eller ”Jag hade nog bara tur”. Men till vilken nytta? Förbannade jantelag. Jag vill också bara vara glad för min egen skull ibland! Hur svårt ska det vara liksom?

No comments yet.

Lämna ett svar