I söndags blev det en tur upp på Välbmabuoda med Håkan. Precis som när vi var barn. Vi passade på att grilla oss en korv på toppen, surra lite och koka riktigt kaffe på elden. Blev en riktigt fin dag och flåset fick sitt. 

Idag blev jag sådär sugen igen på att träna så jag cyklade till Öbergabacken och gick upp där. När jag kommit till toppen och hunnit vända om nedåt igen kom jag på att jag glömde fotografera den vackra utsikten, men när jag väl var på väg neråt tänkte jag att jag fan fick stå mitt kast och gå upp en gång till! Och så fick det bli! Bra syra i benen andra vändan. Inte sista gången jag gör den turen!

Har verkligen fastnat för att bestiga toppar. Det är en tjusning att bli så där sinnessjukt varm och trött så att man tror att man inte kommer att palla en meter till, men så stannar man och hämtar några andetag och låter pulsen gå ned lite, vips orkar man en bit till! 

Lite nya träningsmål i vinter. Ett bättre flås är ett av dem, och jag är på god väg redan! Hoppas på att hinna upp en sväng till Sildut när dalen står som bäst i brand i höstfärger.