Plötsligt händer det

Jag kunde äta precis vad som helst när jag var 16-17 år. Inget fastnade! Min standardfrukost genom hela högstadiet bestod av (jag skojar inte) två wienerbröd och en supersöt vaniljyoghurt med något som såg ut som müsli, fast i färgglada pasteller. Jo, det är alldeles sant! Vi pratar alltså någonstans mellan 700-1000 tomma kalorier, på EN frukost! Det är så långt ifrån hur jag ser på mina frukostar idag. Jag är ungefär alltid hungrig, så nu strävar jag efter maximal mättnadskänsla istället för att det ska vara så sött som möjligt. Gröt, fibrer, bra fett.

Träningsutmaningen jag gick med i under vintern var med målet att gå ner mina sista mammakilon. Jag väger mig otroligt sällan, så gissa om det blev en överraskning i morse när jag, sex månader sedan jag vägde mig sist, hade tappat inte ett, inte två, men SEX kilon! HALLELUJA! Jag är alltså tillbaka där jag började, fast två kilo lättare och i bättre form än jag varit på säkert tio år! Men vägen hit dit jag står idag har som bekant kantats av en tapper insats. Det har visat sig att lika svårt som jag hade att gå upp i vikt när jag var yngre, lika svårt har det varit att slimma till sig när jag blev äldre. Jag har väl iofs aldrig varit överviktig eller verkligen behövt tappa kilon för att rädda hälsan. Nä. Det handlar väl mer om självbevarelsedrift.

Jag har snittat 3-4 träningspass i veckan sedan i höstas, dragit ned på sockerintaget, knappt druckit nån alkohol och försökt tänka på vad jag äter. Den arbetsinsatsen mot minus sex kilon på sex månader… tja, jag kan bara konstatera att min metabolism inte är som en 16-årings längre! ;)

Mina träningsbyxor som var på tok för små för sex månader sedan, gick på i går. Heja mig!

Plötsligt händer det

One Response

  1. Jo, det känns igen… De unga matvanorna alltså, fast jag hade på grund av ekonomin mer fallenhet till husmans, kalles och havregrynsgröt… kanske var det min räddning.
    Du gör det i alla fall superbra, fortsätt så, allt vitt är gift… (vetemjöl, strösocker, salt) allt annat kan man äta med förstånd naturligtvis.
    Det är ju rackarns vad kroppar hittar på att förändras bara för att man blir äldre… Jo det gör dom, dom suger åt sig mer socker och fett men å andra sidan gör dom en mer uthållig och mer tålig.
    Nu tror ju jag att ”vi” har en fördel när vi gillar renkött för att det är magert och dessutom fritt från en massa miljögifter. Inte som griskött, det billiga som är fullpumpat med Antibiotika…
    Detta med träning är nog också en generationsfråga. Min mamma tex, född på 30-talet var aldrig särskilt sportig, arbetade hårt med tunga lyft i vården men gjorde aldrig nåt för musklerna, hon var säkert då ”stark” men otränad och nu alldeles utslten på grund av ”oträning” och fel lyftteknik.
    Hoppas att hennes kolleger har ny utbildning…

    Lisa 30 mars, 2016 at 14:37 #

Kommentera