Mrs. Ljushuvud

I eftermiddag insåg jag att om jag ska på intervju på lördag kan jag bara inte ha en 3 centimeters råttgrå utväxt bland den övrigt så blonda kaluffsen jag har. När vi gjorde en snabbis till Luleå förra veckan för att handla på Willys inhandlade jag två slingblonderingar som kom till användning idag. Jag blev nästan lite väl blond, men det är ju snabbt ordnat med några mörkare slingor om jag skulle känna mig allt för mycket som ett ljushuvud.

Som ny alltså!
 
Det här med att akassepengarna lyser med sin frånvaro börjar gå mig på nerverna. Man blir ju totalt handikappad när man inte har pengar! Har visserligen timlön för 100 timmar att inkassera från hotellet för april månad, men det är mer principen att akassepengarna, som jag så väl förtjänar efter att ha troget stått och betalat i flera år, inte dykt upp ännu efter mer än en månads väntan. (oj det blev en lång mening!) Känner mig som en riktig bitterfitta ikväll! Det är för övrigt ett väldigt trevligt ord att använda när man känner sig lite gnällig och förbannad.

Pengar pengar pengar.

Nä nu var det snart kväll, bara tandborstningen kvar sen hade jag tänkt dyka ner i en korsordstidning för lite hjärngympa. Jag måste vara världens äldsta 24åring när det kommer till sånt, men det må så vara för det är riktigt kul! :D

Godnatt Sverige!

Fia.

ps. Så många läsare, så få som kommenterar. Hur går detta ihop? ds.

För och emot

Gå till blodbussen eller inte, blodbuss eller inte. Usch vilken ångest jag fick! Hur kan man frivilligt gå dit när man vet att någon kommer att sticka en med världens största nål och tappa ur en halv liter blod? Oj så dramatisk man får vara. Eftersom det är första gången för mig så blir det bara ett blodprov. Men ändå?

Okej, vi gör en för och emot:

För
. Folk hävdar att man faktiskt mår bra av att bli av med nå gammblod utimellan
. Jag förusätter att det inte är blodbrist den dagen jag är lite uttorkad
. Kan vara nyttigt att utsätta sig för jobbiga saker ibland
. Jag har hört att man får fika och en present!

Emot
. Jag kommer mest troligt att dö när jag ser nålen
. Varför utsätta sig för smärta i onödan?
. De är säkert nån annan som lämnar blod ist för mig. Eller?

Alla argument till varför jag INTE skulle lämna blod får ju svar på tal i argumenten FÖR blodlämnande. SKIT!
Jaja, återkommer i eftermiddag med en redogörelse om jag inte dör på kuppen.

Fia.
________________________________________________________

Hej allihopa. Det här betyder att jag överlevt! Inte alls så farligt som jag föreställt mig. Och vet ni, det är endast 2-3% av Sveriges hela befolkning som lämnar blod. Jag ska definitivt INTE tillhöra de 97-98 snåla procent som inte delar med sig av en halv liter blod i fortsättningen.

Fick ju dock inte lämna några stora mängder den här gången, utan bara nått rör för provtagning. Nu är det bara vänta på en kallelse, för jag räknar kallt med att jag inte har HIV eller Hepatit. Fan va bra ändå en god gärning kan kännas!

KARMA here I come!

Fia.

Skam den som ger sig

Säg vad man inte fixar med lite tålamod och toppsinne? :D Nu ser min blogg lite roligare ut, men är långt ifrån så snygg som den förtjänar. Så går det när ägaren är helt hopplös med HTML..

Schlager på tv, har inte tid att sitta här nå mer!

Fiaaa

Jag behöver ingen hare minsann

Började dagen starkt med drygt en timmas promenad runt spångarna. Det var riktigt vackert där idag med klarblå himmel och fågelkvitter, det enda som alltid bekymrar mig när jag är där ute är att jag ska stöta på en ilsk björn som vill smaska på mig. I rask takt gick jag och visslade för mig själv i hopp om att utifall det var en björn i närheten så skulle den höra mig och bli rädd och springa åt andra hållet. Min rädsla är inte helt obefogad, det är nämligen så att nån gång per år så kommer det ett larm om att man sett björn i området runt Öberget och spångarna. *harkel* Man blir ju nervös vid blotta tanken. Det är dock väldigt bra för promenadtakten när man är lite skvätträdd, man går inte precis å drar fötterna efter sig.

Efter en välförtjänt dusch och lite lunch på det så har jag varit ute i solen nån timma med Anki och Soffipropp. Hade ätit en halv minibägare med mjukglass och saltlakritis strössel när jag kom på att jag egentligen inte var sugen utan åt för att det kändes socialt. Avslutade glassen och njöt av solen och sällskapet istället. Ni som känner mig vet att jag har ett sjukligt begär av saltlakrits, så dom dagar som går utan att jag har ätit nått är ju en vinst i sig.. gottegris javisst! :)

Snart möte med prästen, ska bli spännande! Allt det här med bröllopet börjar kännas så verkligt nu.

Annars då? Ja, huvudet upp och fötterna ner. Ska försöka fixa o dona lite med bloggen ikväll. Ni kanske ser att jag lite morskt ändrat färg till orange, det var bara därför jag höll på kräkas av tristess när jag tittade in på min egen blogg. Nu blåser förändringarnas vindar. 

Lite chill i soffan tills gubben slutar jobba.

Fia 

Måndag, säger sig väl självt.

Efter lunch ägnade jag en timma eller två åt att vara vansinnig över gardiner. Varför kunde jag inte ha fått ärva den biten av morsan? Tålamodet, pysslet, händigheten. Inte ska ni tro att jag syr mina egna gardiner, på sin höjd så nålar jag upp dom så att dom inte släpar i golvet.

Har haft ett par plommonlila täta tunga gardiner i vardagsrummet i vinter, och dom var ju bara ett måste att ta ned nu när solen börjat visa sig, annars hade ju halva gardinen varit blekt snart. Grävde djuuuupt i garderoben i datarummet och hittade ett par ljusgröna och ett par vita linnegardiner som passar perfekt i vardagsrummet. Innan jag la dom i garderoben förra året hade jag tvättat och vikt ihop dom så fint, strykas behövdes ändå göras. Jag har ett strykjärn som jag fick när jag flyttade hemifrån av modell billig och helt värdelös, men eftersom jag stryker i yttersta nödfall har det liksom aldrig känts som en nödvändighet att lägga ut pengar på ett nytt. Jag lovar att jag ångrar det idag. VÄRDELÖST! Fick stryka varje gardinlängd två ggr innan det såg någorlunda ut.

I morrn ska vi träffa prästen som ska viga oss, och på onsdag är det tänkt att jag ska följa macke till blodbussen. Jag är sjukt rädd för nålar och smärta, så vi får väl se om jag vågar mig in. Känns ändå som en fin sak att lämna blod, och jag förutsätter ju att det finns blod den dagen jag eller någon nära råkar ut för en olycka. För helvette, man dör ju inte av ett nålstick! Varför är man så barslig jämt?!

Fick ett samtal av kabinchefen på Next Jet i fredags, blev informerad om när och var intervjun ska äga rum. 9.30 på Laponia på lördag. 3 intervjuer! Ja jesus, bäst man kammar till sig då innan man åker.

Nu Ballar av stål. Sjukt underhållande! :D

Fia.

Om mig

Fia, det är alltså jag det. Jag är en riktig norrlänning som kapar orden med omsorg när tiden är för dyrbar för att slösas på onödiga ändelser. Journalist till vardags, Batman på kvällstid.

Välkommen in i min värld och till hur jag ser det!