Jag brukar inte känna mig särskilt stressad annat än när det blir för mycket på en och samma gång på jobbet. That’s it. Men jag börjar så smått uppvisa symptom (eller vad man ska kalla det?) på stress. Rastlöshet, sömnstörningar, vimsig, lättirriterad och en obotlig trötthet. Ja, och nu senast kapsejsade magen. Resonerade med min bättre hälft idag, och han sa ordagrant ”Jag är helt övertygad om att det är stress.”

Jaha. Stressad, alltså. Vad gör man åt det då? Börjar med yoga? Reser till Tibet och hittar den inre friden? Äter ärtor med pincett? Byter jobb? Jag vägrar byta jobb, skulle hellre dö än äta ärtor med pincett. Tibet låter bra, när åker vi?

Allvarligt talat nu. Är jag en människa som är stressad? Tycker ni det? Jag känner mig ungefär som alla andra, men det kanske inte är bara stress jag har problem med, självinsikten kanske också går lite på halvfart?

Åh, alla dessa frågetecken!