Jag är numera stolt medlem på fotosidan.se ! :D Kan starkt rekommenderas för dig med ett fotointresse som behöver få konstruktiv kritik av andra fotografer. Amatörer som yrkesfotografer. Supersmart! Tråkigt är bara att det visade sig att dom flesta bilder jag tagit som jag varit någorlunda stolt över inte längre finns kvar. Det är alltså bara knata ut med kameran och ta nya. Bara å bara.
Påtal om det så har jag tagit lite kusinbilder och syskonbilder på Bissmarks och Långdahls. Mest nöjd är jag nog med sista bilden jag tog, och de va syskonbilden. Kan tyvärr inte visa något resultat ännu, Emma tog med sig kameran hem och skulle skicka på framkallning redan ikväll. Jag får helt enkelt suga på karamellen över natten och titta lite närmare på det i morrn.
I veckan har jag formligen tvingat upp hurtbullen i mig till ytan. Jag har simmat, boxats och spinnat. Till veckan har jag endast planerat boxingen på onsdag, känns bättre att ta dagarna lite som dom kommer och lyssna på dagsformen. Boxingen med Persika förra onsdagen var något i hästväg. Vi skrattade i 1 timma och 10 min, så roligt är det längsen jag haft alltså!
Jag är full av energi och bara sprudlar av lycka över att få vara hemma. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle kunna trivas i Arjeplog på heltid, men mitt år borta gjorde underverk. Jag behövde få distans, distans jag fick. Visst, här händer det kanske inte så mkt, men jag har börjat uppskatta dom där små sakerna. Bara att jag sitter hemma i vår soffa ikväll och snart styr näsan raka spåret mot VÅR säng, bara det! Man kanske blir mer ödmjukt av bara farten när man suttit och längtat hem så många dagar som jag gjort de gångna året? Ja vem vet, nått har då hänt i allafall.
Det är lite lustigt, efter den där föreläsningen jag var på för 2 veckor sen så har jag tänkt mkt på vilken inställning jag har till livet, och jag måste säga att dagarna blir så satans mkt roligare när man vaknar på morgonen med ett leende på läpparna. Jag har börjat lyssna på musik igen när jag stiger upp. Dixie Chicks – you can’t hurry love, man kan lixom inte bli sur när man hör den låten. Det rycker som i fötterna ni vet, och man börjar le. Det blir inte lika jobbigt att stiga upp när man få se fram emot lite poppning i ottan!
Nu ska jag borsta tänderna, överraska macke med att snabbt renbädda sängen och sedan se på vår nya tv i sovrummet. Ja den är ju en hel historia för sig själv. haha. En kväll här i veckan så satt jag på sängen och borstade tänderna när macke kom in och skulle slå igång tv:n. POFF låter det bara, och den startar inte mer. Efter 10 minuters fullkomlig landssorg i sovrummet kommer han på att det nog mest troligt är en säkring som gått, och mycket riktigt så är det ju så. Ni som inte vet hur min macke är, så kan jag berätta att han nog är den värsta prylbög jag känner, och vår drygt 4 års "uråldriga" tv har varit uppe i disskusion flera ggr. Jag anser att den gott och väl fyller sitt syfte, men han hävdar bestämt att en flatscreen skulle göra livet lite roligare.
Jahapp, dagen efter ringer det på dörren och in kliver Yngve med en splirrans ny LG-flatscreen.
MIN KILLE ÄR HOPPLÖS!!
Slutsvammalt för ikväll, sova måste man ju också göra ibland.
fia.